Här är hela listan över nominerade till Malmö pedagogpris 2024!
Lugna rummet – en trygg plats för lärande
Ett klassrum utan gardiner, med högt i tak, sittsäckar uppradade, ljusslingor längs väggarna och individuella scheman uppsatta. Det ligger mycket eftertanke bakom lärmiljön och den anpassade undervisningen i lugna rummet på Risebergaskolan.
– Just nu är det fem elever från årskurs 3 och 4 som har rummet som sin arbetsplats och för dem är det viktigt att de känner trygghet och att det finns plats för paus, säger Marie Danielsson Persson.
Hon är den som bedriver undervisningen för eleverna i lugna rummet, eleverna har olika typer av diagnoser som gör att de inte klarar av det stora sammanhanget i en större skolklass. Hon ger elevgruppen de förutsättningar de behöver för att klara av skolan men hon är också är deras trygga punkt i vardagen.
– För fem år sedan hade jag förskoleklassen på skolan och då började nya elever som var i behov av extra stöd. Jag tänkte att dessa elever behöver en undervisningsgrupp och en särskild pedagog de blir trygga med. Det är ett behov som har kvarstått, säger hon.
Marie Danielsson Persson är förskollärare och behörig lärare i förskoleklass och började på Risebergaskolan som elevassistent. Hon föreslog att hon skulle ansvara för gruppen och vara den som bedrev den anpassade undervisningen.
– Jag har även utbildning för egenvård och min kompetens är ju barn med särskilda behov, så jag kände att detta verkligen är något jag kan tänka mig att jobba med, säger hon.
Vände omotiverade elever
Risebergaskolan har ett helhetsperspektiv på elevernas skolgång. Undervisningen är anpassad och lugna rummet är en anpassad lärmiljö men i fokus är också elevernas behov av kontinuitet, trygghet och en integrerad skolgång.
– Att vi är i lugna rummet är ju istället för att för många ska vara inblandade, det hade varit olika resurspedagoger och kanske olika klassrum. De mår inte bra av det, säger hon.
Några av eleverna som går här idag har tidigare uttryckt att de inte ville gå till skolan längre. Det var inte kul och de hängde inte med i undervisningen. Nu känner de sig tvärtom motiverade och ser oftast fram emot skoldagarna.
– Det är en enorm skillnad. Dels tycker de om att gå till skolan, sen sker det en utveckling i deras lärande. Ja, i både den sociala biten och kunskapsbiten sker där en utveckling, säger hon och fortsätter:
– Vi märkte skillnad efter bara ett par månader på dessa elever. De har fått en tillhörighet på ett helt annat sätt, istället för att flyta runt i ett klassrum. Man har kommit hem, man mår bra och har en trygg punkt, säger hon.
Hjälpmedel för ökad tydlighet
Marie Danielsson Persson har lagt en hel del tankeverksamhet i hur själva rummet ska se ut och kännas för eleverna som behöver tydlighet, struktur men också en hel del pauser.
Rummet är stort och varje elev har en mer eller mindre avskild arbetsplats. Någon vid ett fönster, någon har en helt avskild vrå och någon annan sitter vänd mot en vägg. Längs med ena väggen står sittsäckar uppradade, och i mitten står ett runt bord nära tavlan.
– Vid det runda bordet har vi gemensamma genomgångar, tittar på Lilla aktuellt och har dialog, säger hon.
– Innan vi skaffade sittsäckarna hade vi en soffa men detta är elever som inte gillar att vara nära varandra utan behöver avstånd. Därför bytte vi till sittsäckar där de kan sitta själva och läsa eller pausa på annat sätt. Det ser ju väldigt annorlunda ut när rummet används av fritids på eftermiddagarna, de brukar vilja vara nära och då bunkar de ihop sittsäckarna, säger hon.
Längs en ena sidan av rummet hänger en hylla med arbetsmaterial och en ljusslinga går längs med väggen. Ljusslingan tänds när det är paus och under arbetstid används lysrören i taket som ljuskälla.
– Det är många små hjälpmedel som kan användas för att hjälpa eleverna och göra det tydligare för dem vad det är som gäller, säger hon.
Vid varje elevs arbetsplats är ett individuellt schema uppsatt med hjälp av bildstöd, också för att göra det tydligare för dem vad som väntar under dagen.
Integrerade i sina hemklasser
Just nu går både treor och fyror hos Marie Danielsson Persson och eleverna har olika ämnen på schemat men gemensamma raster.
– Det kan vara svårt att bedriva undervisning för två årskurser men man får ju in en rutin i hur man lägger upp det.
På väggarna är det avskalat för att inte störa med för mycket synintryck. Gardiner är borttagna eftersom de kan störa och göra rummet för plottrigt.
– Det allra viktigaste är att eleverna får chans till andhämtning och paus härinne. Detta är elever som ofta inte klarar mer än tio minuters fokus i taget. Det finns en chans att fokusera på annat här inne också, säger hon.
Något hon återkommer till är vikten av att eleverna inte tappar den sociala biten eller blir exkluderade från sina ordinarie sammanhang. Därför har de kvar sina platser i sina klassrum också. Dessutom har de nära fysiskt till klassrummen, lugna rummet ligger precis bredvid.
– Varje måndag är de alltid med sina klasskamrater i sina hemklassrum under en kvart. Det är för att ge dem möjlighet att få en gemenskap med sina kompisar där, det är jätteviktigt. Handlar om att ge dem de förutsättningar de behöver men inte heller isolera dem, säger hon.
Planerar övergångar
Elevhälsan och specialpedagogen på skolan har ett nära samarbete med Marie Danielsson Persson, hon menar att det är ett måste för att eleverna ska kunna få en god skolgång.
– Här finns en god samverkan och en förståelse för eleverna. Till exempel har jag fått jättebra stöd i att hitta strategier i undervisningen med hjälp av vår specialpedagog, säger Marie Danielsson Persson.
Nu planerar de redan för övergångarna som väntar eleverna framöver.
– Tanken är att lugna rummet ska fortsätta, vad jag har förstått så vill flertalet att jag ska följa eleverna till nästa årskurs, upp till 6:an. Vi tänker redan på övergången efter det, för en så bra skolplacering som möjligt i högstadiet, säger hon.
