Förste förskolelärare Maria Bernfri står på skolgården framför en lekplats.

Publicerat:

Lyfter barnens berättelser
med hjälp av staden

På Annelunds förskola har arbetet med berättelser resulterat i att pedagogerna lyssnar mer aktivt på barnen än tidigare.
Men hur tar man som förskolepersonal vara på varje barns berättelse? Det fick Maria Bernfri och övriga förskolepedagoger i område Öster klura på när projektet 3 600 barns berättelser drogs i gång för lite mer än ett år sedan.

Projektet tog avstamp i att stärka barnens språk.

– Det finns siffror på att barn som går ut grundskolan inte har tillräckligt bra ordförråd för att läsa en dagstidning, berättar förste förskolelärare Maria Bernfri, som jobbar på Annelunds- och Vitemölle förskola.

Stärka språket genom ta till vara på berättelser

Det går 3 600 barn i utbildningsområde Öster i Malmö. De 52 förskolorna i området har tagit sig an satsningen på olika sätt och när Maria Bernfri ser tillbaka på det gångna året känner hon att hon och hennes kollegor har förändrat sitt sätt att arbeta.
– Det finns ett fokus och en röd tråd som genomsyrar alla satsningar i utbildningsområdet. Det skapar en känsla av att vara en del av ett större sammanhang, och ett sådant här stort projekt har jag aldrig varit med om innan.

Hur tar man då sig an ett tema som “3 600 barns berättelser”?
– Från början var det brett. Vi diskuterade vad en berättelse betyder för dig, eller för mig. Den första terminen var en prövotid och nu har vi gått in djupare i projektet.

Arbeta utifrån att upptäcka staden

Maria Bernfri gjorde en mindmap för att skapa en överblick över vad som band ihop förskolorna och se vilka samband det gick att arbeta utifrån.
– Då såg jag att vi upptäcker staden på olika sätt. När jag började jobba här var det vissa barn som bara hade tagit sig från sin trappuppgång, över gården, till förskolan och det var deras värld då. Vi har tre lådcyklar som båda förskolorna använder och cyklarna har öppnat upp så att vi kan utforska världen och barnens stad.

Genom att fokusera på staden har nya berättelser fått liv, menar Maria. I en annan del av projektet som gick ut på att rösta på ett av Malmös torg, tog sig förskolan till Triangeltorget och Citytunneln. På väg till torget från förskolan utmynnade en slags pedagogisk lek med byggnader och ljud.
– Pedagogerna visar intresse och lyssnar, benämner, berättar och sätter ord på allt barnet upplever och visar intresse för under promenaden och vid tågstationen. Många barn härmar allt de hör, gör gester, ljud medan andra lägger mest energi på att utforska och reflektera. Upplevelserna dokumenteras på olika sätt så som bild, film eller anteckningar och ges tillbaka till gruppen på förskolan.

LÄS MER: Barns delaktighet och inflytande i förskolan 

På Triangeltorget blev barnen intresserade av tåg och höga byggnader.
– Nu kan barnen orientera sig med hjälpa av olika riktmärken. Vi ville ta tillvara på barnens berättelse i det som de blev intresserade av och det som fångar dem.

Bild med text som beskriver resultat och utvärdering av projektet.
Utvärdering av projektets framgång. Foto: Camilla Landin

Pedagoger som lyssnar aktivt en framgång

Efter en utvärdering av projektet har pedagogerna på förskolan sagt att det har blivit skillnad för hur de arbetar med barnen.
– Vi lyssnar på ett helt annat sätt, vi väntar in barnen för att vi är mer nyfikna på vad de ska göra, även de barn som inte har det verbala språket, säger Maria Bernfri.
Hon ger ett exempel på när ett barn som tog fyllda lådor och hällde ut materialet på golvet och började rada upp lådorna på en lång rad, som blev ett tåg.
– Om det hade varit tidigare så hade vi kanske stoppat vid att det inte är okej att hälla ut materialet, men nu har vi öppnat upp oss för att lyssna på ett annat sätt. Vad gör barnen med sina kroppar och vad berättar de? Nu ser vi berättelser i allt, vilket är en lärdom, säger hon.

Text och foto: Camilla Landin