Tre lärare på bild som berättat om hur de arbetar med att resa med elever till koncentrationsläger i Polen.

Publicerat:

Reser till Auschwitz-Birkenau för att lära sig om ondska

22 elever från Malmö Latinskola åker sedan tre år tillbaka årligen till koncentrationslägrena Auschwitz-Birkenau för att lära sig om Förintelsen, ondska och tolerans.
– Projektet handlar inte bara om nazismen, utan mekanismerna bakom ondska. Det berör och är aktuellt om man tittar på Europa och politiken även i Sverige, säger Susanne Ekentoft, en av tre pedagoger som tagit fram projektet.

Alla gymnasietvåor på Malmö Latinskola kan söka sig till projektet “Ondska och tolerans”. Det innebär en resa till Polen för att besöka koncentrationsläger och Krakow. Men det som pedagogerna tycker är viktigast är den arrangerade temadagen efter att eleverna har kommit hem.

De tre pedagogerna Susanne Ekentoft, svenska- och religion/etik-lärare, Sara Böök, medielärare, och Daniel Sköld, historia- och samhällslärare, ser flera fördelar med projektet.
Sara Böök berättar att elever från olika program får chansen att mötas, vilket annars är en sällsynt företeelse.
– Sedan utmynnar det i att de engagerar sig i sin samtid genom historien. Det handlar inte bara om att 22 elever ska få kunskap om Auschwitz, utan det ska bli en ökad tolerans på vår skola och i samhället.
– Projektet handlar inte bara om nazismen, utan mekanismerna bakom ondska. Det berör och är aktuellt om man tittar på Europa och politiken även i Sverige, säger Susanne Ekentoft.
– Främlingsfientligheten växer och antisemitismen är stor i Malmö, säger Daniel Sköld.

22 elever väljs ut efter ett ansökningsbrev som avkodats. Varken namn eller kön står med. Eleverna får svara på varför de vill åka och berätta vad de kan tillföra på en temadag, som sker efter resan för alla treor på skolan.

Elevinflytande på temadag

Efter urvalet av elever får de under sommarlovet läsa litteratur och se filmer som berör ämnet, bland annat Mannen utan öde av Imre Kertész. Efter lovet åker de iväg till Polen.
– Eleverna är medvetna att den här resan ska resultera i något. Resan är i fem dagar och två veckor efter att vi har kommit hem kommer temadagen, säger Susanne Ekentoft.

Eleverna har ansvar över dagen som består av workshops och föreläsningar. Bland annat har eleverna berättat om olika människoöden där de har jobbat med bilder, haft workshop kring flykt och krigssituationer, lyft fram politiska tal från i dag och från Nazityskland och jämfört retoriken och haft en diskussion kring det.
– När elever organiserar för elever blir det ofta bra, säger Sara Böök.
– Nu har vi genomfört det är här projektet i tre år så då kan man också lära sig vad som har fungerat. Nu känner jag att man börjar få lite koll på det här, säger Susanne Ekentoft.

Kurs gav pedagogiska knep

Pedagogerna genomförde under våren 2019 en kurs via Göteborgs universitet som handlade om Förintelsens minnesplatser. Kursen gav dem djupare förståelse i frågan och innebar att de förändrade i sitt eget reseprogram.
– Vi har större fokus på det judiska Krakow och förövare-perspektivet, plus att vi har lärt oss en del pedagogiska knep efter en studieresa vi själv åkte på. Vi kommer att jobba mer med bilder och skrivande där alla elever ska ha med sig en loggbok för att reflektera mer under resan, säger Sara Böök.
– Vi har blivit mer självkritiska efter den kursen, bara för att man reser dit blir det ingen automatisk vaccination mot illdåd och ondska, säger Susanne Ekentoft.

Pedagogerna har bestämt sig för att slopa allt med turism på resan och låta det vara endast en pedagogisk resa.
– Ifall eleverna själv finansierar resan och om föräldrar reser med och gör det på sin fritid är det svårt som pedagog att ställa krav. Nu gör vi det här på skoltid och det finansieras av skolan, och då kan vi bestämma att det är en pedagogisk resa, säger Susanne Ekentoft.

LÄS MER: Anpassningar för alla på Malmö Latin

Forskare mäter elevers förhållningssätt

Dessutom har de tagit hjälp av forskaren Magnus Lindén som forskar om ondska vid Lunds universitet. Han håller en föreläsning för eleverna på temadagen, som fått bra utvärdering av eleverna.
– Han har också sett hur han kan använda oss och gjort enkäter för att kolla på hur eleverna förhåller sig till antisemitism. Han har tyckt sig kunnat se att en sådan temadag har en effekt som han och vi tänker följa upp, säger Daniel Sköld.

Pedagogerna beskriver Malmö Latinskola som en tacksam skola att arbeta på med de här frågorna och de har inte stött på rasistiska eller antisemitiska åsikter under eller efter projektresan.

Kommer den här resan alltid behövas?
– Vi är eniga i att det är något extra att uppleva det på plats. Jag tror att man går in i den här temadagen och kan förmedla något annat om man har varit där och upplevt, säger Susanne Ekentoft.

Text och foto: Camilla Landin