Förskolechef Anne-Marie Bonow.

Måltidspedagogik tas till en ny nivå

Att jobba med måltidspedagogik har varit ett prioriterat arbete på Möllebackens förskola. Nu har förskolechef Anne-Marie Bonow valt att gå ännu längre – från och med nu är måltidspedagogik ett eget utvecklingsområde för hennes förskoleområde.
Mellanmålet ”Håriga mackan” är uppdukat.

På rullvagnen har Sofia Lönnquist, måltidspedagog, dukat upp för dagens mellanmål. Det är fredag och det innebär att det vankas ”Håriga mackan”. Med hjälp av olika grönsaker får barnen bygga en gubbe med “hår” på mackan. Just denna dag är det bland annat böngroddar som får symbolisera håret.
– Genom att jobba aktivt med måltidspedagogik kan man få barn att prata om och testa olika sorters mat. Det är härligt att höra när barnen säger saker som: Jag älskar majrova, säger förskolechefen Anne-Marie Bonow.

Hon har alltid brunnit för bra mat på förskolan. Men hon är noga med att påpeka att det inte bara handlar om att testa olika typer av mat och att få barnen att äta.
– Måltidspedagogik är ett förhållningssätt. Man får in så mycket som är till gagn för barnen; språkutveckling, matematik, värdegrund, estetiska uttrycksformer och delaktighet är några sådana, säger Anne-Marie Bonow.

Kollegialt lärande

Livsmedelsverket har nyligen släppt nya rekommendationer kring mat på förskolan och Anne-Marie Bonow har valt att göra måltidspedgogik till ett eget utvecklingsmål i sitt förskoleområde som rymmer fyra förskolor.
– Vi kommer att öka det kollegiala lärandet mellan köken på de olika förskolorna. Det blir fokus på deras verksamhet när vi har verksamhetsutvecklingsdagar. Vi har också fått projektpengar från Pedagogisk inspiration för att driva ett Sapere-projekt, berättar Anne-Marie Bonow och berättar om Sapere-metoden som går ut på att uppleva maten med alla sina sinnen.
Anne-Marie Bonows medarbetare tycker att hon är en modig skolledare. Själv menar hon att det är hennes uppgift som förskollechef att vara en pedagogisk ledare och att ta ut en riktning för förskolan.
– Jag kan ju ha en vision, men sen krävs det att man har bra personal som omsätter visionen i praktiken. Det har jag, säger hon.

Meny upphängd med galge.
Dagens meny och några frågar att diskutera i barngruppen. På menyn: pumpa och kålrot med fetost, kokt brocolli, böngroddar, mangosås, cous cous, panerad sej och morotsbiffar. ”Fundering: Kan ni smaka skillnad på pumpan och kålroten? Vad smakar fetaosten?

Hon ser måltidspedagogiken som ett steg mot Malmö stads vision om ”Barnens bästa förskola”.
– Det här handlar om likvärdighet och respekt mot barnen. Det finns inga rätt eller fel – istället ökar vi barnens självförtroende, inflytande och delaktighet.

Mat väcker känslor

Men det har inte alltid varit friktionsfritt. Mat berör och väcker känslor.
– Jag har inte fått direkt mothugg, men jag har känt av vibbar och stämningar. Det är en del i mitt uppdrag – att ta ut riktningen och att våga hålla fast vid den. Vi jobbar för barnens bästa förskola och det är för barnens skull – inte för pedagogernas som vi gör det här, säger hon.
För att visa hur viktigt det är att måltidspedagogiken genomsyrar verksamheten har hon valt att lyfta fram den som prioriterad. Måltidspedagogen har fått hålla workshops, miniföreläsningar och visat filmsnuttar vid olika tillfällen. Det finns också dokumentation från kvalitetsstödjarna som visar hur viktigt och bra det är med måltidspedagogik.
– Det väljer vi att lyfta fram ofta, säger Anne-Marie Bonow.
Hennes planer för framtiden är att utmana barn och pedagoger ännu mer. Ny pedagogisk litteratur ska köpas in som har fokus på måltidspedagogik och flera studiebesök från andra kommuner har gjorts och är inplanerade.

Text och foto: Johanna Ravhed
Läs mer om Sofia Lönnquists arbete med måltidspedagogik här.