Månadens forskare: ”Eleverna blev bättre på att förstå olika perspektiv”

Undervisningsmetoden bygger på att lyfta fram multiperspektivitet i kombination med en tydlig relationell pedagogik.
– Resultatet var nästan oroväckande starkt, säger David Rosenlund, docent i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet.

Under tre terminer, från hösten 2023 till våren 2025, har han tillsammans med forskarkollegan Janna Lundberg följt lärare som använt sig av Malmö stads material om Israel-Palestinakonflikten (länk). Under projektets gång har de velat undersöka hur materialet påverkar undervisningen och i slutändan elevernas förmåga att se historiska händelser ur olika perspektiv.

Mångårig erfarenhet av undervisning

Sedan 1999 har David Rosenlund arbetat med undervisning, först som lärare i historia och samhällskunskap. Och sedan 2011 som forskare på Malmö universitet.

Han är uppväxt i Piteå, tog sin lärarexamen i Stockholm men hamnade snart i Malmö där han undervisade på Heleneholmsskolan. Åren som gymnasielärare var väldigt givande, han trivdes i att vara verksamhetsnära, möta elever och jobba nära kollegor. Men han funderade ofta kring lärarrollen och särskilt kring bedömning och betygssättning.
– Jag tog upp mina funderingar och kunde ibland ifrågasätta hur vi gjorde saker. Till slut sa en kollega till mig att ’nej, David nu får du sluta snacka och göra något av det där istället’, säger han.

Genom forskarskolan för lärare kunde David Rosenlund ta nästa steg och gå vidare med sitt stora intresse för betygsättning och bedömning. Avhandlingen handlade om provkonstruktion och provuppgifter i ämnet historia.
– Att forska och ta reda på mer var otroligt lustfyllt, säger han.

Och det har han gjort sedan dess, samtidigt som han ibland undervisar i historia och bedömning på lärarutbildningen.

Utbildning, lärande, forskning

På senare år har intresset blivit bredare och berör undervisningspraktik i allmänhet. Just för fyra år sedan, år 2022, minns David Rosenlund hur han läser i tidningen om ett undervisningsmaterial som skapats av Björn Westerström och Rebecca Stucker, båda utvecklingssekreterare som samordnar arbetet mot antisemitism på skolorna. Materialet togs fram i syfte att underlätta för lärare att undervisa om händelserna i Israel/Palestina.
– Jag blev nyfiken på hur materialet skulle användas och vad det ger för effekter i skolan, säger han.

Tillsammans med kollegan Janna Lundberg kontaktade David Rosenlund Malmö stad och presenterade idén om ett ULF-projekt (utbildning, lärande, forskning) där skola och akademi tillsammans utforskar hur de kan utveckla undervisningen.
– Janna Lundberg kan den relationella pedagogiken och jag hade erfarenhet av multiperspektivitet, säger David Rosenlund.

Forskarna och lärarna träffades ungefär varannan månad och diskuterade hur de jobbade med relationell pedagogik och multiperspektivitet. De läste forskningsartiklar och litteratur om ämnena mellan träffarna och när de sågs fick lärarna reflektera och diskutera hur de skulle kunna utveckla sin undervisning.

Men de började med att ta avstamp i nuläget och undersökte hur lärarna faktiskt jobbade med metoderna redan.

Abstrakt relationell pedagogik

– Då märkte vi att den relationella pedagogiken var svår att beskriva, det var svårt för lärarna att sätta ord på vad de gör och vad skolan som organisation gör. Vi fick ta reda på hur vi skulle gå vidare, vilka konkreta metoder och strategier kan vi prata om som de kan ta med sig ut i verksamheten och in i mötena med eleverna?

Den relationella pedagogiken är ofta mer abstrakt och upplevs ibland som något som bara sker, eller något som bara blir. Oavsett så är den relationella pedagogiken av stor vikt för att kunna utmana eleverna till att få en djupare förståelse och kunna ta till sig flera perspektiv.

– Efter hand märkte vi att det relationella blev viktigare för lärarna att kunna sätta ord på och när studien fortgick blev det enklare för dem att se vad de faktiskt gjorde, och kunde göra, säger han.

I början av studien fick eleverna svara på frågor som skulle göra multiperspektiviteten mätbar. Det var fokus på en historisk händelse, i detta fall den industriella revolutionen.

– Det var frågor som skulle undersöka vilka perspektiv som eleverna hade på historiska händelser. Frågor som till exempel ’diskutera vilka åsikter som kan ha funnits om den industriella revolutionen då när det hände och nu på 2020-talet’. I diskussion med lärarna valde vi industriella revolutionen för att det är en rätt okontroversiell händelse, säger David Rosenlund.

Tryggare elever ger bättre inlärning

Efter tre terminer, när eleverna gick i årskurs 9 fick de svara på liknande frågor men om första världskriget och om staten Israels bildande. Och skillnaden var anmärkningsvärd. Eleverna hade en tydligt förbättrad förmåga att beskriva ett skeende som något som ger olika konsekvenser för olika grupper. David Rosenlund beskriver det som ett väldigt starkt resultat.
– Den absoluta majoriteten blev bättre på att identifiera och skriva fram flera perspektiv. När många elever vid första tillfället inte förmådde att lyfta fram ett perspektiv överhuvudtaget kunde vi numera se en tydlig utveckling, säger han.

– Det mest imponerade är att ingen skrev något känsloladdat. Många av eleverna går på skolor där det finns personliga kopplingar till Israel/Palestinafrågan, varför känsloladdade uttryck sannolikt skulle kunna dyka upp i elevernas svar. Men detta var helt nyktra resonemang, säger han.

Lärarna som deltagit i studien menar att undervisningsmetoderna med fokus på relationell pedagogik och multiperspektivitet leder till bättre historisk förståelse och minskade spänningar i klasserna. En av slutsatserna är att när elever är trygga i klassrummet är det enklare för dem att förhålla sig till komplexa frågor. Och det gäller inte bara Israel/Palestina-konflikten utan går att applicera på undervisning om andra komplexa historiska skeenden.

– Har vi trygga relationer och en elev säger något som sticker i ögonen är det enklare att gå fram, lägga en hand på axeln och säga ’men du, hur tänker du nu’, säger David Rosenlund.

Relationell pedagogik en ledningsfråga

– En viktig lärdom vi tog med oss från projektet var hur skolorna faktiskt behöver prioritera att skapa trygga relationer. Lärarna upplevde att prioriteringen måste komma på skolnivå, temadagar och värdegrundsarbetet måste vara konsekvent och återkommande och ha skolan som helhet i fokus, inte bara klasserna, säger han.

Det lyftes fram många organisatoriska frågor under studiens gång, även kring överlämningar mellan årskurser och hur mentorstiden är schemalagd. Det visar på lärarnas behov av att kunna möta elever inte bara som undervisande lärare utan också som vuxen.

Hur ska man göra som lärare, vad har du för tips till den som får en klump i magen inför sådana här undervisningstillfällen?

– Den lärare som får en klump i magen kanske inte börja med de svåra frågorna utan börja jobba med multiperspektivitet med kalla frågor som inte är så brännande. Exempelvis, hur kan de i grupp A respektive grupp B se på första världskriget? Det är samma med relationell pedagogik, det finns ingen quick fix. Arbetet måste börja redan när läraren möter en ny klass om ni ska kunna ha dessa lektioner i slutet av terminen.

Något annat David Rosenlund tar med sig är ett citat från en av lärarna.

–Läraren sa, ’egentligen är det enklare att prata med unga om svåra saker än med vuxna. De yngre har lättare att vara öppna för nya perspektiv’.  Det är hoppingivande tycker jag, säger han.