Mattelektion med en lantbrukare eller undersköterska 

Samtidigt som rapsen blommar för fullt ute på åkrarna får Dammfris åttondeklassare räkna hur mycket kväve, fosfor och kalium som en lantbrukare behöver sprida per hektar för att ge näring till sitt rapsfält.

Det är lantbrukaren Ingrid Jönsson som håller i dagens mattelektion som utgår från matteuppgifter från Smartmattes egna matteböcker.

– Hur vet vi hur stora åkrarna är, vilken enhet använder vi? Vi pratar ju inte om kvadratmeter här, frågar hon och blickar ut över klassen.

Det råder lite trött stämning i klassrummet men några händer flyger ändå upp och viftar.
– Hektar, svarar en av eleverna.

– Precis. En hektar är 10 000 kvadratmeter och ett tips är att tänka att det är ungefär lika stort som två fotbollsplaner. Det kan vara lättare att få en uppfattning om hur stort det är då, för en fotbollsplan tror jag de flesta av er har sett, säger Ingrid Jönsson.

Eleverna nickar till svar och ser plötsligt lite piggare ut efter att ämnet glidit in på fotboll. Vidare berättar Ingrid Jönsson om sin egen gård som har 70 hektar åker där hon odlar maltkorn och vete.

Rolig och riktig matematik

I ett klassrum en bit bort får elevernas tillsammans med två anställda från SEB räkna på uppgifter kopplade till att köpa bostad och får prata om termer som kontantinsats, amortera och ränta. I ett tredje klassrum får eleverna träffa en undersköterska från Malmö stad och räkna på uppgifter kopplade till hennes arbete.

Idén med Smartmatte är just att visa att matematiken finns överallt i samhället och att få en inblick i hur den används inom olika yrkesgrupper. Det blir också en möjlighet för eleverna att reflektera kring det framtida arbetslivet.

Ingrid Jönsson kallar sig själv för “skolbonde” och har själv en bakgrund från skolvärlden då hon bland annat har arbetat som instruktör på naturbruksgymnasium. Hon arbetar numera för Lantbrukarnas riksförbund med kommunikation riktad mot skola och ungdomar.

– Jag känner mig hemma i skolans värld och det är nog rätt bra när man står framför en helt ny klass och håller i en lektion. De begrepp som vi föreläsare använder är eleverna kanske inte alltid helt vana vid, men det betyder ju också att deras språk kan utvecklas, säger hon.

Hennes mattelektioner kan se olika ut, beroende på vilket område hon föreläser i och om eleverna har liten eller mycket förkunskap om lantbruk.
– Deras nivå styr ju mycket hur lektionerna ser ut och jag utgår också mycket ifrån vilka sorts frågor jag får av eleverna, säger hon.

På Dammfriskolan upplever mattelärarna att inslaget kan skapa engagemang även hos elever som inte visat intresse för matematik tidigare och att matematiken kan bli mer lustfylld genom den verklighetsförankrade matematiken.

Även Ingrid Jönsson ser ett stort värde i att få komma ut på skolorna och träffa elever.

– Jag tycker det är viktigt att påminna de unga om lantbruket och att det faktiskt finns möjligt att arbeta där. Senast förra veckan var jag i en grannkommun till Malmö och fick då en uppriktig fråga om vilka lantbruksutbildningar det finns att söka, vilket är väldigt roligt, säger hon.