Anette Barr, tidigare förskollärare, numera universitetsadjunkt på Malmö universitet.

Publicerat:

Med utemiljön som lärmiljö

Naturen som lärmiljö inbjuder till ett utforskande arbetssätt, inte minst när det gäller förskolematematiken. Anette Barr, tidigare förskollärare och numera adjunkt på Malmö universitets förskollärarutbildning, brinner för utomhuspedagogikens möjligheter.

Naturmatematik innebär att barnens lärande knyts till en upplevelse och en speciell plats. Det här, menar utomhuspedagogikens förespråkare, bidrar till barnen får lättare att minnas vad de lärt sig. Anette Barr var med och startade Snusmumrikens förskola 2007. Sedan dess har hon också skrivit en bok om lärande utomhus – ett lärande i ett växelspel med naturen och med stor betoning på det lustfyllda i pedagogiken. Hela dagen ses som en obruten lärprocess.

–  Vi jobbade mycket med medansvar och barnen växte i och med det. Sedan sysslade vi med produktiva, öppna frågeställningar; om barnen kom och ville göra något gav vi aldrig svaren direkt. Istället frågade vi “hur ska vi lösa det?” och problematiserade. Barnen blev mer självgående, och det hade de användning av i till exempel matematiken, säger Anette Barr.

“Vardagsmatematik”

Utomhusmiljön inbjuder till att synliggöra till exempel matematiken i förskolans vardag, menar hon. Då gäller det att som pedagog föra in matematiska begrepp i vardagen på förskolan. I den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli i år poängteras bland annat att “utbildningen ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem”.

Ett konkret verktyg för att få igång processen med matematik i vardagen på Snusmumrikens förskola var så kallade uppdragskort med uppgifter barnen skulle utföra.

– Det gäller att ta tillvara det man har ute. Vi hade ju inga färdiga leksaker, utan använde sådant som inbjöd till ett utforskande. Om ett barn inte hade något att göra kunde vi till exempel hämta pinnar och sortera dem i storleksordning. När vi gjort det några gånger började barnen leka själva, säger Anette Barr.

Konkret och påtagligt

Genom att involvera flera sinnen och hela kroppen i lärandet blir kunskaperna konkreta och påtagliga för barnen. Om lärandet dessutom kopplas till en upplevelse tillsammans med andra i en spännande miljö antas det öka förutsättningarna för att de ska minnas vad de lärt sig.

– Att de får arbeta med hela kroppen är en fördel. Vi mätte till exempel pinnar och jämförde med hur långa fingrarna var och hur långa barnen var, säger Anette Barr.

– Du har sagt att man kan nå så mycket längre utan alla de regler och rutiner som finns på en vanlig förskola – vad menar du då?

– Det är så mycket som sitter i väggarna i en förskola, oskrivna regler som man aldrig diskuterat med sina kollegor. Som pedagog bör du fråga dig “hur tänkte jag nu, svarade jag barnen med tanke på min egen bekvämlighet”? Istället för att säga nej direkt om de vill leka med vatten tio minuter innan mellanmålet, så tänk ett varv till; vad händer om jag säger ja?

– Vad säger du till pedagoger som menar att utomhuspedagogik är omständligt och tidskrävande?

– Är man ändå ute, och inte har något speciellt planerat, så fundera; klättrar barnen i en klätterställning kan det vara matematik, om man till exempel pratar om begrepp som högt och lågt. Det är bara fantasin som sätter stopp.

Text & Foto: Fredrik Thunberg