Publicerat:

Mer individualisering med Hej svenska

Deras app för språkinlärning har gjort det lättare att individualisera undervisningen – nu utvecklas en tredje del av Hejsvenska.se.

Hejsvenska.se, det interaktiva verktyget för träning i svenska som andraspråk, utvecklades av Malmölärare och fick snabbt stor spridning när det lanserades för drygt fem år sedan. Nu är finansieringen av ett tredje och fjärde program, motsvarande SFI-kurserna C och D, klar – EU står genom Europeiska socialfonden (ESF) för 3 197 000 kronor och Malmö stad 1 066 000 kronor.

Tredje delen på gång

Projektledaren Annika Hansen, förstelärare på Komvux Malmö Södervärn, och Malin Hoff, SFI-lärare, leder just nu utvecklingen av den tredje delen. Liksom tidigare fokuserar den på vardagssvenska och kombinerar språkövningar med läs- och skrivträning. I grunden finns kommunikativa vardagsfraser, till en början korta men sedan allt längre. Varje program innehåller mellan 400 och 450 interaktiva sidor. Med plattformen kan till exempel SFI-lärarna lättare anpassa undervisningen efter de enskilda elevernas behov.

– Både tematiskt och svårighetsmässigt finns det olika nivåer beroende på vad man behöver träna på, säger Malin Hoff.

Individuell träning i klassrummet

I klassrum med vanlig klassundervisning använder lärarna ofta Hejsvenska i ett temaarbete för att träna individuellt.

– På lägre nivåer har man ofta en gemensam stund där man använder verktyget gemensamt med projektor för att sedan låta eleverna träna individuellt på det moment som de behöver, säger Annika Hansen.

Programmet används också för att låta eleverna ta till sig teman som de har behov av men som inte är klassens huvudtema för tillfället (det kontinuerliga intaget gör att eleverna har studerat olika länge), men även som extra övning för de som behöver ytterligare förstärkning eller för att låta elever som har gått snabbt fram komma vidare till nya teman snabbare än gruppen.

Förkunskap och repetition

– Just nu arbetar vi båda två inom den flexibla verksamheten för lågutbildade. Våra elever arbetar i arbetsgångar som finns utarbetade till varje kurs (som vi har). I dessa arbetsgångar finns Hejsvenska insprängt av olika skäl. Ibland handlar det om att få förkunskap eller att träna på aktuellt moment digitalt. Det kan också handla om att repetera till exempel ordförråd eller moment eller att förstärka, befästa och använda sin kunskap. Eleverna kan träna digitalt, även hemifrån, på det de behöver så länge och så många gånger de behöver. I klassrummet kan vi sedan använda muntligt det de tagit till sig digitalt tidigare, säger Annika Hansen.

Krävs inga förkunskaper

Tanken är att elever utan några förkunskaper ska kunna ta till sig programmet. Navigeringen i appen utgörs av bilder och pilar; en glödlampa symboliserar “Hjälp”-funktionen och en högtalare visar att användaren kan få en text uppläst för sig. Det första programmet riktar sig till analfabeter och lågutbildade personer, men med uppföljaren visade det sig snart att appen även var populär bland personer med högskolebakgrund.

– Vi jobbar inte med tillbakaknappar, utan använder genvägar istället. Först när jag lyssnat på alla åtta fraser på en sida dyker det upp en vidareknapp. Vi har märkt att användarna annars lätt tappar fokus i lyssnandet annars, säger Annika Hansen.

Inspiration från spelutveckling

Apputvecklarna som programmerar Hejsvenska har fört in värdefulla erfarenheter från spelutveckling i arbetet. Ett exempel är en triggerfunktion i appen; en pokal där det sprutar ut pengar när man klarat en uppgift ska motivera användaren att fortsätta.

– Lite oväntat visade det sig vara en populär funktion bland användarna, säger Annika Hansen.

Samtidigt möts användaren av ett “lagom negativt ljud” när hen svarar fel. De får också chansen att direkt göra om en uppgift som besvarades fel – och behöver inte vänta på att uppgiften ska slumpas fram igen. Det här har varit ett tydligt önskemål från eleverna som använt programmet. I den tredje delen introduceras fler textgenrer, som brev och insändare.

– Vi gör cirkeln vidare och lägger mycket fokus på språkinlärning med information och fraser som rör arbetslivet. Det har funnits ett stort önskemål kring det, säger Malin Hoff.

Olika tolkningar av bildmaterial

Under resans gång har de fått omarbeta bildmaterialet som har en stödfunktion i programmet.

– Hur man tolkar en bild har visat sig vara kulturellt betingat. Att till exempel illustrera en almanacka och göra det tydligt i ett ganska litet format visade sig vara en utmaning, säger Annika Hansen.

Text & Foto: Fredrik Thunberg