Publicerat:

Favoritatikel i repris: Modersmålspedagogerna och förskolelärarna jobbar parallellt på Gubbabackens fsk

En verksamhet där pedagoger och modersmålslärare samarbetar borde vara det optimala. Många gånger är modersmålsstödet eller undervisningen på förskolor och skolor en separat aktivitet som sker utan koppling till den ordinarie verksamheten.

På Gubbabackens förskola arbetar man medvetet för att minska avståndet. Här arbetar förskollärare och modersmålspedagoger sida vid sida i gemensamma aktiviteter som stöttar barnens språkutveckling och skapar stimulerande lärmiljöer. En favoritartikel i repris att läsa och inspireras av…

Marina Walker
Redaktör Pedagog Malmö

Varför ska de barn som har ett annat modersmål än svenska lyftas ur den ordinarie verksamheten varje gång deras modersmålspedagog kommer? Alla barn ska ingå i samma kontext. Barnen missar ju många gruppgemensamma aktiviteter när de går iväg. Så resonerade Katarina Lindqvist Nilsson, förskolechef på Gubbabackens förskola och Maria Sjöstedt, biträdande rektor på modersmålsenheten, när de bestämde sig för att utveckla en arbetsmetod där modersmålspedagogerna och förskollärarna jobbade parallellt.  

Maria Sjöstedt, Katarina Lindqvist-Nilsson, Susanne Jönsson, Hanaa Sajet

Jag får en timmes inspirerande samtal med Susanne Jönsson, förskolelärare, Hanaa Sajet, modersmålspedagog på arabiska, Katarina Lindqvist-Nilsson och Maria Sjöstedt.

Modersmålspedagogerna deltar i den ordinarie verksamheten

Hela idén med att integrera modersmålsverksamheten i den ordinarie verksamheten påbörjades 2011 då både Katarina och Maria var nya på sina respektive jobb Gullvik/Hermodsdalområdet och modersmålsenheten.

– Jag reagerade mot att modersmålspedagogerna jobbade helt isolerat från den ordinarie verksamheten. Om förskolepedagogerna jobbade med fordon, så kanske modersmålpedagogen jobbade med kroppen. Det gick inte alls ihop. Jag ville att de skulle känna sig delaktiga, då det är så viktigt för barnen att de är med i ett sammanhang, säger Katarina.

Pedagogisk dokumentation

Katarina noterade att man i detta område var långt framme med pedagogisk dokumentation. Därför bestämdes att alla modersmålspedagoger som jobbade mot Gubbabacken skulle få fortbildning i detta arbetssätt, för att sedan integreras i den ordinarie verksamheten. Pedagogisk dokumentation innebär inte bara att man dokumenterar barnens process genom att filma och fotografera. Det är också ett förhållningssätt som sätter barnens intressen i främsta rummet.

– Vi pedagoger har haft stor nytta av denna utbildning. Att dokumentera genom film och foto har underlättat vårt jobb. Vi kan reflektera över vad vi gjort tillsammans med barnen och vi har möjlighet att visa föräldrarna barnens framsteg, säger Hanaa.

– Inlärningsmiljön är också en viktig faktor i pedagogisk dokumentation. Det är inte själva barnet ”Kalle” jag utvärderar utan det är ju lärmiljön. Hur kan jag förbättra lärmiljön för ”Kalle”?, fortsätter Maria.

Foto: Susanne Jönsson

Ny metod för barnens bästa både språkligt och socialt

– I stora drag innebär arbetssättet att få en samsyn kring barnet, att modersmålet och det svenska språket ska pratas parallellt. Det blir inte en tolksituation, utan man jobbar sida vid sida, säger Katarina.

Maria förklarar att en dag i veckan kommer alla fyra Modersmålspedagogerna till Gubbabacken mellan 8-11, en spansktalande, en kurdiskttalande, en med turkiska och en med arabiska som modersmål. Den första timmen planerar de ihop. Sen går de ut i sina respektive barngrupper.

– Den här metoden innebär att vi har fått ett djupare samarbete mellan oss. Tidigare kom modersmålspedagogerna hit, tog ut sina barn och satt och jobbade med dem i ett eget rum.  Jag som pedagog på avdelningen hade egentligen ingen aning om vad de gjorde eller varför de gjorde det och vise versa. Det kändes helt tokigt. Vi måste ha ett samarbete. Och vi måste komma närmre varandra. Verkligen kommunicera med varandra, lära känna varandra. Och ha förståelse för varandras kulturer. Nu hjälper modersmålspedagogerna oss att se sådana saker, menar Susanne.

– Genom denna arbetsmetod ser vi att barnen blir stolta och trygga,  tillägger Hanaa.

”Grodan är rädd”- att bearbeta en saga på olika sätt

Nu har alla inblandade blivit varma i kläderna och är mitt inne i ett projekt där de introducerat Grodan-böckerna. Framförallt har de arbetat med ”Grodan är rädd”. Den tar upp rädslor.

– Vi har läst dem på de fyra modersmålen och på svenska. Det har vi gjort parallellt sida för sida på alla språk. Vi jobbar med bilder och berättar muntligt. Vi har tillsammans med barnen även dramatiserat boken. Rollerna har fördelats så att alla barn får spela huvudkaraktärerna varsin gång. De andra gångerna har de varit statister. Det är ett bra sätt att få alla barn lika delaktiga, berättar Susanne.

En farhåga pedagogerna hade innan de satte igång var att barnen skulle tröttna på att läsa och bearbeta sagan under så lång tid och vid så många tillfällen. Men barnen älskar att gå på djupet med bara en berättelse på flera olika sätt. De har också målat figurerna.

– Det har varit en långsam process. De har verkligen studerat hur Grodan ser ut, vilken färg han har, vad har han på sig, berättar Susanne.

– Det som också har varit ovärderligt och roligt är att barnen har återberättat sagan för oss. Vi har suttit och lyssnat på var och en och skrivit ner exakt vad de har sagt, säger Hanaa.

– Böckerna handlar ju om hur man är tillsammans som grupp. Det tycker jag också har gett positiva effekter på barngruppen. Att de är väldigt måna om varandra, att man tar hand om varandra, att man tröstar om någon är ledsen fortsätter Susanne.

Hela projektet kommer att avslutas med en föräldrarträff. Barnen kommer att baka, skriva inbjudningar, hänga en utställning och dramatisera!

Att samarbeta innebär att man värdesätter varandra

– Arbetsmetoden har dels gjort att man värdesätter varandras arbete på ett helt annat sätt, och man ser hur mycket man kan stötta och hjälpa varandra kring barnet och även samarbetet modersmålspedagoger emellan. Att vi dessutom fått pengar från Skolsatsning 2012 är uppmuntrande då vi får bekräftelse på att vi är på rätt väg, avslutar Maria .

Jag cyklar från Gubbabackens förskola och tänker att jag vill uppmana skolledare som arbetar med tvåspråkighet att gå på Skolverkets konferens om det 23-24 maj. Då kommer Maria Sjöstedt att berätta om projektet. Anmäl er här

Övriga som arbetar med denna metod på Gubbabacken är: Claudio Hult, Gönul Danishmrent, Zyan Mustafa, Kerstin Åkerman och Lina Persson.

Text och bild: Görel Reimer

2 Kommentarer

    Hej,
    Jag heter Kalaichelvi Kanagan. Jag vill jobb som modersmålslärare i tamil . Jag har erfarenhet i mitt hemland och här. Jag har
    Lärare utbildning i SriLanka. Finns det ledigt jobb nu?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *