Publicerat:

Möjligheter och utmaningar på Komvux

Religion var det ämne som Zerena Toroczkay hade som huvudämne när hon utbildade sig till lärare. Men fokus kom att skifta till språkutveckling.
– Jag tyckte att religion var ett jätteviktigt ämne för att människor skulle förstå varandra, men sedan insåg jag att innan man kan komma dit måste man ha ett funktionellt och kommunikativt språk, säger Zerena som i dag är förstelärare på Komvux Malmö Värnhemsskolan.

I de tidiga tonåren tänkte sig Zerena Toroczkay en helt annan karriär än lärare. Hon ville bli antingen kustbevakare eller stridspilot och kom att gå på Bernadottegymnasiet i Malmö. Hon gjorde praktik på Flygvapnet i Kallinge och planerade för att göra lumpen.
– Jag kommer faktiskt inte ihåg vad det var som gjorde att jag inte gjorde lumpen. Men det blev i varje fall inte av, säger Zerena.
I stället började hon på lärarutbildningen i Malmö direkt efter gymnasiet.
– Jag valde religion från början för att jag ville jobba med integration.

Ville stärka elever med annat modersmål

Sedan kom Zerena att studera svenska i Lund och svenska som andra språk i Umeå och Stockholm.
– Jag blev jätteintresserad av att stärka elever med svenska som andraspråk eftersom det är en utsatt grupp i samhället.
I dag jobbar hon som förstelärare med inriktning på språkutvecklande ämnesundervisning och bedömning för lärande på Komvux Malmö Värnhemsskolan. Hon har sedan tidigare även erfarenhet av undervisning på gymnasiet.
– På Vux är det mycket mer utrymme att utveckla och fokusera på sin pedagogik. Dels har man mindre administrativa uppgifter än på gymnasiet, dels är det ett helt annat klassrumsklimat. Eleverna är mognare. De är här för att lära sig och de är här för att de sökt sig hit själva, inte för att samhället har tvingat dem.

Intensiva kurser

Men det finns också andra utmaningar inom vuxenutbildningen än på gymnasiet.
– Gymnasiet är över mycket längre tid. På vux har man oftast 10 eller 20-veckors kurser sedan är det ju slut. Själva lärandet måste på något sätt ske snabbare och oftast tar vuxna längre tid på sig. Sedan har vi extremt heterogena klasser. I samma klassrum har vi allt från elever som inte klarat gymnasiet och grundskolan på grund av läs- och skrivsvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar och elever som helt saknar skolgång till elever med universitetsutbildning från sitt hemland.
Beträffande hennes specialområde, språkutvecklande ämnesundervisning, anser Zerena att området ofta ses ur ett alltför snävt perspektiv.
– Det betraktas ofta som språkligt stöd och språkövningar. Men det är ett helt förhållningssätt till lärande och undervisning av elever.
Hon ger som exempel att eleverna kanske egentligen kan det som provet innehåller men faller på att de inte förstår frågorna.
– Där får man jobba med hur man ska kunna kommunicera uppgifter till dem.

Bra att vuxenutbildning samlas

Zerena tillhörde tidigare Komvux på Universitetsholmens gymnasium, vars verksamhet under våren flyttade över till Värnhemsskolan där ett nytt centrum för vuxenutbildningen nu håller på att bildas.
– För oss blev flytten ganska hastig. Jag tror att det är viktigt att ledningen tänker mycket på personalvård och att man tänker att även om flytten går bra i sig så uppstår det saker även efter en flytt som tar kraft från personalen. Jag tror det blir bättre för de som kommer hit nu. De kommer att ha längre tid på sig att planera.
Zerena är positiv till att vuxenutbildningen samlas.
– Jag tror verkligen att Komvux behöver stärkas och synas och höras lite mer, säger hon.

Text: Jonas Andersson, redaktör för Edico – där artikeln först publicerades.

Foto: Freddy Billqvist

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.