Förste förskollärare Azar Peykani visar runt på Visans förskola.

Publicerat:

Olika lärmiljöer lockar fram det 100-språkiga barnet

Personal på Visans förskola tar avstamp i varje barns individuella behov och vad de vill utforska i sitt lärande när de formar undervisningen. De utgår från övertygelsen att barn har 100 språk och att det talade språket endast är ett sätt att kommunicera. Därför använder de sig av olika miljöer och material för att locka fram kommunikation på andra sätt.

Det är inte många projekt eller delar av verksamheten på Visans förskola där barnen inte har ett finger med i spelet. Azar Peykani är noga med att understryka att undervisningen inte ska utgå från vad pedagogerna vill ha utan att barnen ska visa vad de vill lära sig. Varje avdelning brukar arbeta med barnen i mindre grupper.
– Om vi är tre pedagoger på en avdelning en dag så kan vi erbjuda ett visst antal aktiviteter, utifrån det får barnen själva välja vad de vill göra.
På förskolan finns sju avdelningar med sammanlagt cirka 200 barn i åldrarna 1–6 år. Varje avdelning har olika rum och “stationer” där pedagogerna tillsammans med barnen byggt upp olika miljöer. Allting som hänger på väggarna är tavlor, konst och målningar som barnen har gjort.
På en avdelning har barnen målat sina egna tolkningar av olika kända konstverk, bland annat “Skriet” av Edvard Munch och bananen som pryder The velvet undergrounds debutalbum och som målats av Andy Warhol.
– Barnens målningar och deras konstnärsporträtt hänger på väggen på samma sätt som upphovsmakarnas. Vi gör ingen skillnad på dem, barnen är lika mycket konstnärer, säger Azar Peykani.

Konstverk målade av barnen på Visans förskola föreställande det berömda konstverket Skriet av Edvard Munch.
Barnen på en av avdelningarna på Visans förskola har jobbat mycket med konst. Här har de målat av den berömda målningen av Edvard Munch – Skriet.

Konstverk målade av barnen på Visans förskola föreställande det berömda konstverket Skriet av Edvard Munch.

Årshjulet planeras utifrån observationsperiod

Varje läsår inleder förskolan med en observationsperiod på ungefär två månader. Pedagogerna använder många olika material och bygger stationer för barnen.
– Barnen får olika valmöjligheter och utifrån det ser vi var intresset ligger, säger Azar Peykani.
Allting dokumenteras under de två månaderna. Efteråt går personalen igenom dokumentationen och diskuterar i arbetslagen var fokus ska ligga för året.
– Sedan kopplar vi det till våra mål som är uppsatta för förskolan och läroplanen – utifrån det startar vår undervisning.
Dokumentation är en viktig del av förskolans arbete även resten av året. Alla avdelningar har en dokumentationstavla och mycket av dokumenterandet sker med hjälp av foton.
– Vi har många tvåspråkiga barn här. När de först kommer hit kanske de har svårt att förstå vad vi säger, därför försöker vi fotografera allt så att vi kan kommunicera via bilder istället, säger Azer Peykani.
Det menar hon hjälper barnen mycket, men även pedagogerna.

Det 100-språkiga barnet

Det talade språket är bara ett sätt att kommunicera. Visans förskola arbetar utifrån övertygelsen att barn har 100 språk.
– Vi kan kommunicera med bild, musik, rörelse och så vidare. Därför försöker vi erbjuda barnen möjligheter så att de kan använda sina 100 språk.
Genom att erbjuda barnen en stor uppsättning olika material och miljöer menar Azar Peykani att barnen får chans att använda sig av de språken de har.
– Barnen har en vilja, vi måste ge dem möjligheten att bli hörda och att utvecklas. Alla kan inte utvecklas av samma metod eller på samma nivå – men vi ger dem möjligheter och har lyhörda pedagoger som ser, hör och förstår dem.
I de olika miljöerna på förskolan är allt material tillgängligt för barnen och på deras nivå. Det bidrar till att lära barnen att respektera materialet. Tanken är att skapa en form av stolthet i det så att barnen känner att det är deras saker.

Utvärdering och tid för verksamhetsutveckling

Varje vecka träffas olika arbetslag på förskolan för att diskutera läroplanen. Azar Peykani har så smått börjat med att även barnen ska kunna boka möten med henne för att prata om vad som behöver köpas in till avdelningen eller om de vill att avdelningen ska åka på någon utflykt. Från och med nästa termin kommer barnen även att vara med när förskolan har tid för verksamhetsutveckling. Azar Peykani tycker det är viktigt att få med barnens perspektiv kring vad de tycker om miljö, undervisning och så vidare.
– Chef, ledning, pedagoger, barngrupp, föräldrar – alla är pusselbitar som behövs för att få detta att funka, säger hon och fortsätter:
– Vi jobbar med framtiden, därför är det viktigt att vi aldrig blir gamla – vi måste hela tiden lära oss nya saker.

Text och foto: Matilda Lundahl