Publicerat:

Pedagogiska samtal sedan 7 år på Modersmålsenheten i Malmö

Sedan 7 år har modersmålslärarna regelbundet ägnat sig åt inplanerade pedagogiska samtal. I tretton utvecklingsgrupper diskuterar man pedagogik och metodik inom några utvalda temaområden. Pedagog Malmö träffade ledarna för utvecklingsgrupperna för att få veta mer om deras  pedagogiska samtal – en modell som kan passa fler skolor.

Malmö har 10 000 elever som går på modersmålsundervisning varje vecka. Över 60 % av Malmös grundskoleelever har minst en förälder som är född i annat land. I dagsläget består Modersmålsenheten av 180 modersmålslärare och 35 modersmålstränare. De sistnämnda arbetar mot förskolorna. En del av modersmålslärarna arbetar helt eller delvis som studiehandledare i modersmålet i den ordinarie undervisningen. Samtliga modersmålslärare är med i någon av de 13 utvecklingsgrupper där man för pedagogiska samtal. Varje utvecklingsgrupp träffas 3-4 gånger per termin för pedagogiska diskussioner utifrån några utvalda fokusområden.

Varvar teori och praktiska erfarenheter

De pedagogiska samtalen i de olika temagrupperna tar sin utgångspunkt i forskningsrapporter, artiklar och pedagogisk litteratur. Man diskuterar metoder, arbetssätt och utbyter erfarenheter. Ibland bjuder man in någon kollega med stor erfarenhet eller en specialist inom området. Det händer också att man gör studiebesök på någon skola.

Nuvarande temagrupper:

  • Små barns lärande med fokus på läs- och skrivinlärning, (två grupper). Gruppledare: Magdalena Orlinska Larsson, Malak Madlom
  • Elever i behov av särskilt stöd. Gruppledare: Bajram Kabashi
  • Tvåspråkiga klasser. Gruppledare: Hanna Al Mosawi
  • Tematiskt arbete. Gruppledare: Andreas Dahlgren
  • Nyanlända elever och lärande. Gruppledare: Mona Amawi
  • Arbetsformer i heterogena grupper. Teori och praktik. Gruppledare: Mehdi Behrami
  • Konsten att studera – studiehandledning på modersmålet. Gruppledare: Fartash Mahdjoubi
  • IT och media i modersmålsundervisningen. Gruppledare: Salim Mohammed Ali
  • Språk i matematik och matematikens språk. Gruppledare: Sadi Azzam.
  • Sagor i modersmålsundervisningen. (2 grupper). Gruppledare: Shahla Baryali, Habib Ismail
  • Gymnasiegruppen (alla modersmålsslärare som undervisar gymnasieelever): Gruppledare: Ermira Gervalla

Modersmålsenheten är ingen filial till modersmålslandet

I alla grupper diskuterar modersmålslärarna lärande i allmänhet och hur man motiverar eleverna till lärande. En del föräldrar kan uppleva svensk skola som flummig. Skolan skiljer sig åt mellan olika länder och föräldrar tar med sig sin skoltradition till Sverige.

Sagogruppen tittar på sagor för språkutveckling i modersmålet.

Andreas Dahlgren, modersmålslärare i italienska, är tydlig då han förklarar deras hållning: ”- Modersmålsenheten är inte en filial till modersmålslandet. Vi styrs av Sverige och den svenska läroplanen för grundskola (s. 87-99). Han lägger till: ”- Vi modersmålslärare är inte heller anställda av modersmålslandet utan av Malmö stad.” I mötet med modersmålslärarna är det tydligt att de tar sitt uppdrag på allra största allvar och att det är oerhört stolta över det de gör.

Utvecklingsgrupperna är tvärgrupper av arbetslagen

Modersmålslärarna är annars uppdelade i arbetslag efter språkgrupper. Man har 43 språk. De största språkgrupperna är arabiska, albanska och bosniska. Dessa språkgrupper är så stora att de har flera arbetslag. Utvecklingsgrupperna kan bestå av pedagoger med olika modersmål. En fast punkt på arbetslagsträffarna är man berättar om vad man har diskuterat på det senaste mötet med Utvecklingsgruppen. Minnesanteckningar från de olika Utvecklingsgrupperna finns också att ta del av i Modersmålsenhetens gemensamma PedNet-konferens.

Utveckla ett professionellt pedagogiskt språk

På arbetslagsträffarna talar modersmålslärarna oftast det gemensamma modersmålet, men när de träffas i utvecklingsgruppen så är det svenska som gäller. Det finns en viktig tanke med att de talar svenska i utvecklingsgrupperna: att utveckla ett professionellt pedagogiskt språk. Sadi Azzam, modersmålslärare i arabiska, skrattar till och berättar att det är lite roligt att i hans utvecklingsgrupp är nästan alla arabisktalande men i utvecklingsgruppen talar de ändå svenska utan att de tänker på det.

I gruppen för ”IT och media i modersmålsundervisningen” kan man vara med om man har klarat PIM 3. (70 % av modersmålslärarna är klara med PIM 3 och fler är på gång!). Salim Al Muhammed, modersmålslärare i arabiska, och ledare för IT- och mediagruppen berättar att fler och fler skolor har utrustats med interaktiva skrivtavlor och de är såklart en resurs även i modersmålsundervisningen. Då blir inte steget så långt till att använda lärresurser på nätet och då gäller det också att man som pedagog har koll på upphovsrätt och källkritik.

Referensgrupp för Skolverket

De modersmålslärare som arbetar på gymnasiet ingår i en egen Utvecklingsgrupp. De strävar efter att skapa en likvärdighet för eleverna oavsett vilket modersmål de har. När Skolverket tog fram de nya ämnesplanerna för gymnasiet var utvecklingsgruppen med som en referensgrupp och några av lärarna var även med och skrev ämnesplanerna.


Anna-Karin Hedenskog, rektor på Modersmålsenheten, berättar att de bildar nya utvecklingsgrupper vartannat år. Ledningsgruppen väljer ut de temaområden som ska gälla för nästa tvåårs period och sedan får medarbetarna önska någon temagrupp som de önskar ingå i. Samtidigt kan man anmäla sitt intresse för att vara ledare för en utvecklingsgrupp. Anna-Karin tycker att alla ska ha möjlighet att prova på att vara gruppledare och ser gärna att det blir nya gruppledare inför varje ny period. Varje fredag träffas gruppledarna för att stötta varandra i sitt uppdrag. Anna-Karin berättar också att deras modell för pedagogiska samtal har anammats av Modersmålslärarna i Göteborgs stad.

 

Charlotte Christoffersen
red. Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.