Publicerat:

Elever på Kryddgårdsskolan knäcker koden

Programmering är på väg in i grundskolans kursplaner. Skolverkets förslag är att det ska ingå i matematik och teknik. På Kryddgårdsskolan programmeras det redan i matematik, teknik och på elevens val.

– Programmering utvecklar elevernas problemlösningsförmåga och ordförståelse. Och jag är helt övertygad om att det stärker upp till exempel matematik, säger Christopher Häll, förstelärare och lärare i matematik och naturvetenskap.

Kryddgårdsskolan arbetar Christopher och Bujan Januzi, lärare i matematik, NO och teknik, med programmering. De integrerar programmeringen i bland annat matematik, teknik och elevens val på mellan- och högstadiet.

”Knäcka koden”

Bujan och Christopher berättar att eleverna behöver förstå hur programmering är uppbyggt, hur de ska tänka.

– Det är inte alla elever som fastnar för programmering, som knäcker koden. Att få alla elever med på tåget är en utmaning, säger Christopher och tillägger:

– Hur gör vi med eleverna som inte drar av sig själv?

På Kryddgårdsskolan programmerar eleverna bland annat med Kojo och Arduino. Jämförelsevis har Kojo en lägre tröskel, i och med att det finns på svenska.

Interaktivt lärande

Kojo har utvecklats för att ge barn en miljö där de kan lära interaktivt. Det är ett program, byggt på öppen källkod. Miljön har många olika funktioner som möjliggör till exempel skapande och analytiskt tänkande. Det ger också användaren möjlighet att öva på problemlösningsstrategier.

– Kojo kan användas på många olika sätt. Det går att börja med redan när barnen går lågstadiet. Det är väldigt konkret och går att anpassa efter elevens olika nivåer, säger Bujan.

– Samtidigt går det att bygga ut arbetet med Kojo. Det kan bli relativt avancerat, säger Christopher.

kojo
Bild från Kojos webbplats

Få motorer att röra sig

Elever i åk 6 och 7 har arbetat med Arduino, som har arbetsspråket engelska. Med Arduino har eleverna skrivit kod digitalt. Sedan överförs koden till något analogt via signaler.

– Det kan handla om att få motorer att röra på sig, säger Bujan.

– Det går även att bygga trafikljus på det sättet, säger Christopher.

Arduino är en plattform som bygger på öppen källkod. Den gör det möjligt att skriva kod, skapa, samarbeta, dela och kommunicera.

Innovativt och miljövänligt

Bujan berättar att eleverna använde Arduino i en tävling. Deltagarna skulle tänka innovativt och miljövänligt. De skulle hitta på en lösning på någon typ av problem.

– Eleverna brainstormade kring att sortera metall och plast på bättre sätt. De föreslog att fånga upp metall ur plast genom magneter. En annan idé var att använda vätska – plastbitarna flyter och metall sjunker, säger Bujan och fortsätter:

– Från början tyckte eleverna att Arduino var svårt. Förkunskaperna fanns inte där. Men så fort de hade lärt sig grunderna släppte det.

Eleverna på Kryddgårdsskolan kommer att fortsätta arbeta med programmering i skolan. Christopher och Bujan tillägger att det handlar om en avvägning, hur de får in programmering och kopplar det till kursplanerna.

Möta programmering i kursplanerna

– Det är en kommande utmaning för skolorna att lösa kompetensförsörjningen, när programmering blir en del av kursplanerna, säger Christopher.

Många skolor i Malmö har redan kommit igång med programmering. Bujan och Christopher ingår i en arbetsgrupp som tittar på hur skolorna i Malmö ska kunna närma sig och lägga upp arbetet med programmering. I arbetsgruppen deltar även Nils Nilsson, IKT-pedagogPedagogisk Inspiration Malmö.

– Tanken är bland annat att använda kompetens och erfarenheter som finns i kommunen. Att exempelvis bygga upp och samla ihop pedagogiska planeringar. När programmering sedan skrivs in kursplanerna finns olika exempel att använda, säger Nils och fortsätter:

– Spännande just nu är att alla står på samma nivå, från förskolebarn och grundskoleelever, till lärare och pedagoger. Alla arbetar med grunderna. Men kommande förskoleklasser kommer redan att ha en del med sig. Och de måste vi fånga upp på ett bra sätt. Vidare kommer nya krav att ställas på de gymnasieutbildningar som innehåller programmering.

Text och foto: Sara Arildsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.