Skolledning sitter vid ett bord där papper med KL-strukturer presenteras.

Publicerat:

Kooperativt lärande på hela skolan

Hela Nydalaskolan jobbar med kooperativt lärande (KL). Men hur jobbar man som skolledning för att få ett sätt att bedriva undervisning till att bli en kultur och något som sitter i väggarna?
– Vi är en skola med samma mål som gäller i alla verksamheter – oavsett vilken roll du har på skolan, säger Linda Masalkovski, rektor.

Ledningsgruppen på Nydalaskolan är fortfarande relativt nya tillsammans och det var när de var ute på besök i klassrummen som tanken om att införa kooperativt lärande på hela skolan började ta form.
– Vi såg att vi behövde jobba för att få eleverna mer aktiva i klassrummet, med gemenskap och samarbete och med att skapa goda relationer. Kooperativt lärande täcker in allt det, säger Tuva Ingemarsson, biträdande rektor.

Kooperativt lärande är ett tillvägagångssätt för hur lärare kan organisera elevers interaktion med varandra. Tanken grundar sig bland annat i Vygotskys teori om att lärandet är ett socialt händelseförlopp som sker i interaktion med andra. Rent praktiskt innebär det att elever jobbar tillsammans i grupper utifrån fasta strukturer såsom till exempel EPA, inre-yttre cirkel och mötas på mitten.

KL-strukturer på papper.
En struktur inom kooperativt lärande.

På Nydalaskolan jobbade förstepedagogerna redan med Skolverkets modul “Från vardagsspråk till ämnesspråk” och i den berördes också kooperativt lärande.
– Många var nyfikna på KL och flera av pedagogerna hade kanske testat en eller två strukturer redan men inte jobbat på ett strukturerat KL-sätt. Så när vi då såg att intresset och behovet fanns så satte vi igång med att göra en egen KL-modul för skolan, berättar Linda Masalkovski.

Förstepedagoger leder

Arbetet drog igång med stöd från personal på PDM (enheten för pedagogiskt, didaktiskt och metodiskt utvecklingsstöd). PDM har också varit med som inspiratörer och föreläsare för personalen och fungerar också som ett bollplank under hela implementeringen av KL.

Varje onsdag träffas personalen i lärgrupper som leds av skolans förstepedagoger som i sin tur träffar ledningen varje vecka för att förbereda lärgruppstillfällena. Fritidshemmet har sin ett eget upplägg och ett eget samarbete med PDM för hur just fritidshemmet ska jobba med KL.
– Förstepedagogerna är vår förlängda arm ut i verksamheten. De är medledare. Vi förväntar oss inte att de är experter men de är ledare i lärgruppen och som ledare behöver du kunskap. Därför har de fått extra tillfällen tillsammans med PDM och även fått träning i att ha ett coachande förhållningssätt, berättar Linda Masalkovski och Tuva Ingemarsson.

Märkte resultat

I lärgrupperna får personalen input som testas i verksamheten. Pedagogerna kommer sen tillbaka till gruppen och presenterar hur det gick. Allting utvärderas och testas igen. Målet är att varje lärare ska ha två så kallade KL-lektioner i veckan. Även på fritids har personalen jobbat med KL-strukturerna.
– Personalen märkte direkt att “stimmigheten” sänktes och att eleverna blev mer aktiva och diskuterade mer med varandra. Sedan vi fick vår förste fritidspedagog, som också ingår i gruppen med förstelärare, så har KL på fritids också kommit igång bra, säger Jimmy Nordström, biträdande rektor.

LÄS MER: Hitta till tema-bloggen Kooperativt lärande

Nästa steg för skolan är att personalen ska börja auskultera hos varandra och att jobba ännu mer med att få in KL i de pedagogiska planeringarna.
– Det här ska bli vår kultur. Det ska sitta i väggarna. Och för att det ska göra det måste vi ha gemensamma målbilder. Det har vi jobbat mycket med. När man gör en förändring så är det a och o att personalen har ett sammanhang och förstår varför man ska använda KL, säger Linda Masalkovski.

Inte alltid lätt med nytt

Intresset från pedagogerna har varit stort men arbetet har också stundtals, som de beskriver det, varit skakigt. Att införa något nytt är inte alltid lätt – oavsett hur bra man tycker att det är.

Hur jobbar ni med det?
– Ledningen tillsammans med förstepedagogerna måste vara de som håller riktningen. Därför är vi alltid med vid lärgrupperna. Det ska finnas någon som är tydlig i ansvarsfrågan och hela tiden håller fokus på riktningen och samtidigt lyssnar in. Vi måste hinna stanna upp, reflektera, utvärdera och analysera vårt arbete. Annars blir det inte bra, säger Linda Masalkovski.

Än är det för tidigt att se några konkreta resultat av Nydalaskolans satsning. Det som däremot märks är att eleverna får mer talutrymme i klassrummen, att relationerna mellan eleverna är stärkta.
– Till slut ska det här också ge ökad trygghet och studiero som i sin tur ska ge en högre måluppfyllelse bland eleverna. Men där är vi inte än. Målet har varit att jobba gemensamt på skolan för att hitta våra målbilder. När man börjar jobba på Nydalaskolan – då ska man veta att det är på det sättet vi jobbar här. Det är vår kultur.

Text och foto: Johanna Ravhed