Rektorn Cecilia Larsson Ståhl upptäckte ett återkommande mönster på Rosengårdsskolan. Vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, presterade pojkarna i årskurs 6 bättre än flickorna. Övriga år presterar alltid flickorna bättre. Det visade sig finnas en gemensam nämnare, eleverna hade haft samma lärare. Nu gräver hela skolan djupare i frågan om måluppfyllelse och skolan har anställt två logopeder. Det är dessutom nolltolerans mot skojbråk.
Redan när Cecilia Larsson Ståhl upptäckte att något hände med pojkarnas resultat vart tredje år blev hon nyfiken och ville veta vad det berodde på. När hon sedan fick svaret blev hon ännu mer nyfiken. Första steget blev att skriva om ämnet i sin verksamhetsutvecklingsdeklaration på rektorsprogrammet.
– Jag kom fram till att det finns ett antal framgångsfaktorer i undervisningen som gynnar pojkar. Det handlar mycket om tydlighet och struktur, förutsägbarhet och delaktighet – metoder som den läraren hade arbetat utifrån, säger hon.
Det blev tydligt att man behövde jobba med frågan på hela skolan och att man också behövde gräva djupare för att kunna förstå mer. I år är därför skolans undersökande åtagande ”Pojkar – måluppfyllelse, motivation och handling”. Skolan ingår även i ett samarbete med Österportskolan som håller på med ett liknande arbete.
LÄS MER: RESULTATSKILLNADER – VAD SÄGER FORSKNINGEN?
Högre måluppfyllelse som slutmål
I arbetet med resultatskillnader har skolans personal lyssnat på Fredrik Zimmerman och läst hans bok ”Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att pojkar ska lyckas i skolan” för att öka sin kunskap och förståelse för den här gruppen pojkar. Personalen har också valt två delar bland allt viktigt som vuxna kan förändra som man jobbar vidare med och fördjupar sig i.
– I den djupare analysen av vilka pojkar det är som inte når målen har vi sett att det ofta är pojkar som har en NPF-diagnos eller som ska utredas för det. Vi har också sett att en stor andel har språkstörning. Vi har därför satsat på att anställa två logopeder och att fortbilda all personal i hur man bäst anpassar undervisningen för dessa elever, säger Cecilia Larsson Ståhl.
En ytterligare aktivitet i åtagandet är att skolan pröva IUP-samtal. Det är regelbundna samtal mellan elev och lärare kring olika skolrelaterade frågor med målet att öka motivationen men också för att förstå elevens behov bättre och kunna göra ännu bättre anpassningar.
– Slutmålet är självklart högre måluppfyllelse. Zimmerman skriver i sin bok om vikten av att pojkar vet var de befinner sig och vad som är nästa steg. Vi ser att dessa samtal gör skillnad i de årskurser där vi testar, säger hon.
Vill få ökad förståelse
På skolan vill man få en förståelse för vad resultatskillnaden beror på. Man har redan ringat in vissa framgångsfaktorer som man arbetar med, men Cecilia Larsson Ståhl är tydlig med att man behöver fortsätta med arbetet för att nå hela vägen.
– Fredrik Zimmerman har inspirerat oss till att vända blicken mot oss själva. Vad kan vi förändra som kan påverka pojkars resultat i positiv riktning? Skojbråk är en sak som vi pratat mycket om, att ha nolltolerans då det påverkar många elever negativt även om de inte visar det. Att vi omedvetet behandlar pojkar och flickor olika är en annan sak. Jag tror att vi har blivit mer medvetna om vårt eget agerande. I alla fall har jag blivit det, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Hon tycker det är för tidigt att säga något om vilket resultat som arbetet har gjort. Men hon märker en ökad medvetenhet hos skolans personal och att frågan om pojkars resultat är på agendan på ett annat sätt än tidigare.
– Vi är försiktigt positiva till IUP-samtalen som ger resultat i form av ökad motivation men vi ser ännu inget tydligt resultat för måluppfyllelsen. Fortbildningen kring elever i språklig sårbarhet har gjort skillnad i undervisningen men det är för tidigt att säga något om hur det påverkar resultaten. Som med allt utvecklingsarbete måste man låta det få ta tid. Förändringsarbetet måste sätta sig i organisationen, säger hon.
Rosengårdsskolan kommer djupdyka ytterligare i den data som samlats in och sedan får läsårets analys visa i vilken riktning skolan ska gå.
– Det finns fler framgångsfaktorer än de vi har jobbat med så vi har definitivt mer att göra. Vi vill också i högre utsträckning ta in elevernas röster i detta arbete. Vad gör skillnad för dem? Lite vet vi redan men även här behöver gå på djupet och ställa fler nyfikna frågor, säger Cecilia Larsson Ståhl.
Detta!
Skolan är världsbäst att samla in fakta och sedan dra tvärfel slutsatser. I detta fall verkar det ju vara precis tvärtom! Bra jobbat!