Gå direkt till innehållet
Pojke sitter längst bak i klassrummet.

Resultatskillnader – vad säger forskningen?

Publicerat: Skribent: Mette Mjöberg Tegnander

Pojkarna har sämre resultat än flickorna i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Hur kan vi arbeta förebyggande inom skolan? Forskningen visar till exempel att pojkar får fler stängda frågor, medan flickor får mer öppna frågor som uppmuntrar till utvecklande samtal.

Störst är resultatskillnaderna inom språkutveckling. Men vi ser i forskningen att goda relationer mellan barn och pedagoger är en av flera framgångsfaktorer för språkutvecklingen, speciellt för de barn som inte har svenska som sitt förstaspråk, berättar Camilla Jonasson som är vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration.

Hon fick tillsammans med kollegorna Maricken Larsson och Maria Almgren på Pedagogisk Inspiration i uppdrag att presentera orsaker till resultatskillnader utifrån forskningsperspektiv under en politiska hearing i januari 2022 i Malmö. 

– När vi pratar om det här ämnet kan det vara bra att känna till att vi talar om pojkar och flickor utifrån pojkar och flickor som grupp och utifrån juridiskt kön, det vill säga de fyra sista siffrorna i personnumret. Det är alltså inte alla pojkar, utan en grupp pojkar som faktiskt riskerar ett utanförskap för att de inte klarar skolan, vilket kan leda till att de står utan arbete efteråt. Vi ser också att den här gruppen pojkar i större utsträckning väljs bort när det är dags att bilda familj, säger Camilla Jonasson.

 

Pojkar får fler stängda frågor

Även om många säkert utgår från att de behandlar barn lika oavsett kön, så visar forskningen något annat. I forskningen har man bland annat studerat hur mycket och hur avancerat vuxna pratar med barn utifrån de föreställningar man har om kön. 

Forskningen visar att det finns en del saker som framförallt vi vuxna gör, till exempel att vi pratar med barn på olika sätt beroende på hur vi uppfattar deras könstillhörighet. Vi pratar mer med flickor än med pojkar. Gruppen flickor får också mer invecklade instruktioner och mer resonemang än pojkar. Gruppen pojkar får mer korta uppmaningar eller till och med kommandon, säger Maricken Larsson.

När flickorna får mer öppna frågor så uppmuntrar det till utveckling av samtal. När pojkar får mer stängda frågor i stil med ja och nej ger det gruppen flickor ett försprång i språkutvecklingen. Normer om vad som är maskulint och feminint begränsar också pojkar eftersom det enligt maskulina normer anses vara feminint att läsa och oftast saknas läsande förebilder för pojkar. Pojkar som vill passa in i normerna begränsas på det viset.

Att känna motivation är en förutsättning och drivkraft för att uppnå goda resultat. Forskningen visade att gruppen flickor hade fler långsiktiga mål om till exempel högre studier och arbeten. Gruppen pojkar hade mer kortsiktiga mål och förlitade sig mer på att få arbete genom sina nätverk – något som fungerat i föregående generationer men som inte fungerar lika bra i dag eftersom de jobben inte längre existerar i samma grad, berättar Maria Almgren.

Vi måste lyfta blicken

Forskningen visade som sagt att goda relationer till vuxna och att praktisera relationell pedagogik var en framgångsfaktor för både språkutveckling och att ge barn en trygg skolmiljö. 

Vi behöver lyfta blicken från att enbart titta på kön till ett intersektionellt perspektiv. Vi måste se över jämlikhet enligt alla diskrimineringsgrunder. Vi behöver också göra den normkritiska pedagogiken till en långsiktig strategi för att förändra de begränsningar som normer för med sig. Den normkritiska pedagogiken utgår från en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet den har visat sig kunna ge förutsättningar för att analysera hur normer begränsar och hur vi kan arbeta mot begränsningarna, säger Maricken Larsson. 

Vi ser också vikten av en röd tråd och en samsyn från förskola upp till gymnasium. Det är oftast i överlämningar mellan de olika stadierna som vi tappar just de här pojkarna, säger Camilla Jonasson.

Vill du veta ännu mer om hur vi kan arbeta med resultatskillnader mellan pojkar och flickor? På Pedagog Malmö Live kan du se hela föreläsningen om “Resultatskillnader – vad säger forskningen?” med Camilla Jonasson, Maria Almgren och Maricken Larsson.

Du kan även ta del av Emma Lejsnes föreläsning ”Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen” som knyter an till ämnet på Pedagog Malmö Live.

Pojkarna presterade bättre vart tredje år

En av deltagarna på den politiska hearingen i januari var Rosengårdsskolans rektor Cecilia Larsson Ståhl.

– Jag tog med mig en positiv känsla av att politiken väljer att lyfta upp detta viktiga ämne men också känslan av att det blev många viktiga och fina möten under eftermiddagen – mellan vuxna och elever och mellan elever på olika skolor runt om i Malmö, säger hon.

Cecilia Larsson Ståhl har själv erfarenhet av resultatskillnader mellan pojkar och flickor och gjorde själv en intressant upptäckt på sin skola.

– Jag såg att vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, har pojkarna i årskurs 6 presterat bättre än flickorna. Övriga år presterar flickorna alltid bättre. Jag blev nyfiken på varför det såg ut så och började undersöka detta närmare, berättar hon.

Vad var det hon såg? Vad hände vart tredje år? Det kommer vi avslöja först nästa vecka – missa inte det!

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!