Röd matta för svensk skola inför det 21:a århundradet

Föreläsare var Hans Renman, före detta rektor för den kommunala gymnasieskolan Young Business Creatives (YBC) i Nacka kommun. Idag driver han företaget TänkOM.

Hans Renman menar att svensk skola och skolutveckling idag har en röd matta utrullad framför sig. Nu handlar det om att vi ska ta väl vara på denna möjlighet. Vad som finns invävt i den röda mattan redogjorde han för under eftermiddagen.

Kanske ser vi paradigmskiftet först i efterhand

Renman inledde med att tala om att vår omvärld  just nu förändras snabbare än någonsin. Då särskilt inom fyra områden:

• ny värld
• ny teknik
• nytt lärande
• nytt ledarskap

Renman tog med oss på en tillbakablick  i historien. Till bondesamhället och till 18oo-talet då industrialiseringen började och de kunskaper och förmågor som människorna förväntades att ha.

Världskartan ritas om

Renman tog oss även på en global utflykt. Några förändringar som han tog upp är USA som får en allt mer försämrad ekonomi och att även flera europeiska länder kämpar med att undvika nationell konkurs. Kina däremot, växer sig ekonomiskt starkare för varje dag som går och mer okänt, Brasilien är en av de länder som håller på att bli en ekonomisk stormakt. Renman gav oss några frågor att reflektera över: – Hur förbereder vi våra barn i Sverige för ”Asiens århundrade”? – Hur kan vi tro att allt kommer att fortsätta som förut? – Hur mycket kan ni om Kina och hur mycket kan ni om USA?

Bland de bästa i världen på teknologi

Kina har uttalat att de behöver bli bättre på IT och på det entreprenöriella. Men, säger Renman, ni ska veta att Sverige är bra på IT. Faktum är att Sverige är bäst i världen just nu när det gäller en dator per elev. Ingen annanstans i världen går det så fort med denna teknologisatsning och ingen annanstans finns det en så hög lägstanivå vad gäller datoranvändning bland medborgarna som i Sverige. Renman tillägger: – Tekniken är egentligen ointressant. Men tekniken stödjer och smörjer processer. Se bara på plogen i bondesamhället och ångmaskinen i industrisamhället.  Kanske är den digitala tekniken vårt smörjmedel för skolutveckling och samhällsutveckling.

Nytt lärande

I jämförelse med övriga Europa har vi i Sverige kommit långt när det gäller lärande för framtiden. Det visar sig också i det intresse som övriga Europa har för svensk skolutveckling. I Europa har man t.ex. knappt börjat med arbetslag eller individuella utvecklingsplaner (IUP). Vår läroplan för svensk skola är tydlig när det gäller kunskapssyn och lärande. Nu är det dessutom samlat under begreppet entreprenörskap.  Entreprenöriellt lärande kännetecknas av initiativförmåga, risktagande, ansvarskänsla och kreativitet. Renman pausar och säger med eftertryck: ”- Kreativitet är vår viktigaste valuta för framtiden”.

Vi har något som inte andra har

De skandinaviska länderna har en unik förutsättning för en god samhällsutveckling: ett demokratiskt samhälle. Renman förklarar: ”- Vi har arbetsplatser och skolor där det råder jämlikhet och tolerans. Om inte detta finns på en arbetsplats vågar ingen vara kreativ, vilket är en förutsättning för ett entreprenöriellt klimat.”

Nytt ledarskap

Det auktoritära ledarskapet i skolan ersätts av ett nytt ledarskap. Renman citerar Peter Gärdenfors, svensk professor i kognitionsvetenskap, som säger ”- Den traditionella klassrumssituationen är den sämsta tänkbara situationen för lärande”. Läraren i den framtida skolan har en annan roll. Läraren ska fungera som handledare för eleverna som mer har rollen som medarbetare. Läraren ska se till att alla elever har känslan av att det är han/hon som lär och att de ska förstå var för de lär.

Renman lyfter fram åtta punkter som han tycker är viktiga att ta tag i:

1. Rektorn – som pedagogisk ledare.
2. Läraren – designa uppgifter som motiverar eleverna att vilja lära sig.
3. Källor och källkritik – använda Internet för att lära om källor och källkritik, inte se det som en orsak till att elever blir ”fuskare”.
4. Global Minds – stärka elevernas globala medvetande.
5. Entreprenöriellt lärande – ”self directed learning”, få igång huvudet på eleverna.
6. Demokrati & individualisering – elevers medbestämmande.
7. Lyfta alla – starka som svaga, alla kan!
8. En roligare och mer meningsfull skola.

Sammanfattningsvis:

• Sverige har en hyfsat god ekonomi.
• Sverige satsar näst mest pengar på forskning och utveckling av världens länder, räknat på del av BNP.
• Vi är bra på engelska.
• Sverige har nya styrdokument för skolan med en tydlig kunskapssyn och riktlinjer för hur lärandet ska gå till – ett entreprenöriellt lärande.
• Vi är bra på IT och har förutsättningarna att bli ännu bättre.
• Sverige har de mest demokratiska arbetsplatserna vilket främjar kreativitet.

… nu handlar det om att ta tillvara på möjligheten att få gå på denna röda matta!

Bild & text
Charlotte Christoffersen
red. Pedagog Malmö

Övriga artiklar hos Pedagog Malmö  från Pedagogisk Mötesplats Nya Malmö Latinskola:
3 oktober 2011: Stigendal: Världen i Malmö och Malmö i världen.
7 november: Westerlund – Strategiskt Entreprenöriellt lärande.
21 november 2011: Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare.
12 mars 2012: Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet.
23 april 2012: Liedman
7 maj 2012: Gunnarsson: Samhällsförändringar, våra barn och digitala medier.

* ”Pedagogisk Mötesplats” är en föreläsningsserie för de lärare som ska ingå i nya Malmö Latinskola – Malmös nya kreativa center, platsen där vi ska samla unga, kreativa gymnasieelever. Det har även varit möjligt för andra lärare i Malmö att anmäla sig till föreläsningarna.