Gå direkt till innehållet
Linn Hörnfalk står utomhus med Öresund och Turning Torso i bakgrunden. Linn Hörnfalk tror att en differentierad undervisning kan vara ett steg på vägen mot att stimulera alla elever, oavsett kunskapsnivå. Foto: Privat

Publicerat:

Hon vill utmana alla elever

Hur kan man organisera undervisningen så att alla elever kan lära sig på sina villkor? Linn Hörnfalk, mellanstadielärare i svenska, SO och engelska på Mellanhedsskolan, menar att en differentierad undervisning kan vara ett steg på vägen mot att stimulera alla elever, oavsett kunskapsnivå.

Linn Hörnfalks nya uppdrag är att utveckla den differentierade undervisningen och de språkutvecklande insatserna på skolan. Där ingår att fortbilda kollegorna inom området.

– Jag ska gå in i klassrummen och se hur vi kan arbeta ännu mer för att nå alla elever, säger Linn Hörnfalk och fortsätter:

– Det viktigaste tror jag är att ställa ganska öppna frågor i uppgifterna. Det gör att man kan lägga sig på väldigt olika nivåer och det underlättar för mig som lärare eftersom jag ändå har samma uppgift att utgå ifrån.

Black lives matter-tema

Hon tar några exempel från SO och religion. Arbetet kring Black lives matter-rörelsen i SO är ett tema de utgått från under en halv termin.

– Varför har det blivit en så stor fråga i USA? Den frågan är väldigt omfattande, men man kan ju också svara på den väldigt kortfattat. Vi har gått in på slavhandeln, medborgarrättsrörelsen, genom historien fram till i dag. I religion kan man jobba med empati och medkänsla, för att skapa förståelse för andras religioner. Att man till exempel går in i skapelseberättelsen och ställer frågor som “hur tror du Eva känner sig i den här situationen?” Det är också en öppen fråga, det finns egentligen inget riktigt svar på den och man kan lägga sig på vilken nivå som helst.

Presentera på eget sätt

I Black lives matter-arbetet fick eleverna också presentera sitt arbete på det sätt som passade dem; någon berättade muntligt, några skrev och andra skapade presentationer med bilder och text. Linn Hörnfalk arbetar också för att lyfta de språkutvecklande insatserna på skolan och hon ser det som en del i att differentiera undervisningen.

– Det finns många olika språk i Malmö, massor av olika erfarenheter vi måste ta tillvara på. Jag har alltid varit noga med att ha en tydlig matris så att eleverna kan se vad som krävs på de olika nivåerna. Vi jobbar mycket med elevexempel, där vi tar upp texter på tavlan och visar vad som gör en text lite mer utvecklad. Eleverna är jätteduktiga att hitta nyanser i texterna och det är det som är så häftigt med språkutveckling; då kan de få syn på detaljerna som gör att de utvecklas ännu mer, säger Linn Hörnfalk.

Demokratiskt klassrum

Att sätta strålkastarljuset på elevernas arbeten ser hon också som ett sätt att närma sig ett lite mer demokratiskt klassrum.

– Jag är inte den enda som kan saker i klassrummet. När jag lyfter de här exemplen kommer vi ifrån det här väldigt traditionella klassrummet, att jag står som lärare bara står och berättar vad de ska göra. Då kan de läsa texterna, se skillnader på olika texter, vad som kännetecknar en enklare och en mer välutvecklad text.

– Vilka bli vinsterna för eleverna?

– Jag upplever att de blir mycket stolta när man tar upp exempel som är deras…det finns ju inget slut i ett lärande heller, även en välutvecklad text kan man utveckla mer. Att eleverna känner att det bara är bra om jag kan utveckla något här, eller lära min kompis något på ett nytt sätt. Det tror jag också är förmågor som är bra att ha i de högre årskurserna, i alla sammanhang – att man kan scanna av och se vad som är bra och vad som kan förbättras.

Med början i årskurs fem introducerade hon en “kunskapsvägg”, där hon satte upp de centrala begreppen för ett ämne en given vecka. Modellen har sedan spritt sig till andra årskurser.

– Vi gör det här för att de ska lära sig begreppen och förstå dem, så att alla kan komma in i undervisningen på lika villkor, säger Linn Hörnfalk.

Arbetsmiljön i klassrummet

För att lyckas med differentierad undervisning måste arbetsmiljön i klassrummet vara god, understryker hon. Som en hjälp på vägen skapade Linn Hörnfalk en “ljudstruktur” med nivåer från noll till fyra. Noll motsvarar “tysta tigrar” och ett är “viskiga valar”. På nivån “snackiga surikater” är det öppet för livligare diskussioner.

– Många elever uppger att de inte känner arbetsro i klassrummen. Ibland är det inte så lätt att förstå vad “tyst” är. Jag ska sitta i en grupp, men får ändå inte prata för högt och inte för lågt. På nivå noll ska det vara helt tyst, sedan finns det en nivå där bara den som sitter bredvid dig ska höra vad du säger. På den högsta kan alla höra dig i klassen. Det här upplever jag har hjälpt jättemycket när det gäller arbetsron, flera kollegor har sagt att det verkligen hjälper att tydliggöra så här.

Text: Fredrik Thunberg