Ann Andersson har jobbat som förskollärare sen 1979 och förberett många barn inför övergången till förskoleklass. Foto: Fredrik Thunberg

Så jobbar förskolan med övergången till förskoleklass

Med studiebesök, involverade vårdnadshavare och massor av samtal med barnen har Estetens förskola fokuserat på barnens känsla av trygghet inför övergången till förskoleklass.

– Det är viktigaste är att ha en tillåtande atmosfär och jobba med barnens tillit. På så sätt kan man lämna ifrån sig trygga individer som känner att de vågar, säger Ann Andersson.

Hon är förskollärare på Estetens förskola och har rustat hundratals barn inför en av deras första stora övergångar i livet. Sedan 1979 har hon varit förskollärare i Malmö och menar att det viktigaste barnen kan få med sig är nyfikenhet och självkänsla.
– Barnen kan omöjligt kunna allt när de börjar i skolan, men en nyfikenhet är framförallt viktig, det är den som kommer driva dem framåt. Vi försöker också vara tydliga med att det inte är alltid vi vuxna kan alla svar heller och då undersöker vi det tillsammans, säger hon.

Läs också: 22 namnlekar för förskoleklass

Involverar vårdnadshavarna tidigt

Estetens förskola har utarbetat ett samarbete med Munkhätteskolan som, innan coronapandemin bröt ut, gick ut på att de besökte skolan en gång i månaden under vårterminen,  däremellan kunde barnen skriva brev till varandra. Där kunde barnen få veta vad man gör i en förskoleklass, få en introduktion till lokalerna och börja bygga en relation till eleverna i förskoleklassen. Efteråt menar Ann Andersson att det är viktigt att prata om barnen upplevelse och om de hade frågor.
– Vi skrev ett brev med deras frågor. “Var låg toaletten, lärde man sig räkna, fick man läxor”? De ville gärna ha läxor, säger Ann Andersson.

För barnen är det viktigt att få en ryggsäck, penna, suddgummi och en vattenflaska. Men också frågan om toalett kan vara en källa för oro och osäkerhet hos många barn, menar hon. Det är en av de märkbara skillnaderna mellan förskola och förskoleklass, lärarna kommer inte alltid finnas till hands om barnen inte klarar sina toalettbestyr själva.
– Vi försöker involvera vårdnadshavarna i det tidigt så de också kan hjälpa till att förbereda barnen så gott det går, säger hon.

Läs mer: Samverkan mellan förskola och förskoleklass

Gemensamma lärprojekt mellan skola och förskola

Under sina år som förskollärare har hon varit med om olika sätt att samverka med skolorna. Hon minns särskilt samarbetet mellan Valdemarsro förskola och Segevångsskolan där barnen besökte en mellanstadieklass istället för en förskoleklass, något hon också tror bidrog med mer trygghet eftersom de äldre barnen kan visa mer omtanke och ta ansvar för besöket.

Men det som gjorde störst skillnad var att de jobbade med det gemensamma temat om asagudarna under en termin, då vävdes grupperna ihop och en annan samhörighet uppstod. Förut kunde ett sådant samarbete med närmsta skola räcka långt för att förbereda barnen inför den stundande övergången.

Läs mer: Relationerna spelar roll i Stenkulaskolans förskoleklass

Utmanande med större upptagningsområde

På Valdemarsro förskola gick till exempel alla barnen över till Segevångsskolan när Ann Andersson jobbade där. Men nu upplever hon att det finns en utmaning i att barnen kan hamna på ett tiotal olika skolor till höstterminen.
Då är det ännu viktigare att de känner sig trygga och vågar fråga om de undrar något eller behöver hjälp. Att de inte är rädda för att göra eller säga fel utan vågar testa sina tankar.

– Vi som jobbar i förskola ska bygga på barnens tillit, att man känner som barn att man kan våga fråga, man vågar göra fel, man får lov att misslyckas och man kan prova igen, säger hon.
Hon lägger stor vikt vid barnens självkänsla och har jobbat mycket med tillit och haft som mål att barnen ska känna förtroende gentemot pedagogerna och andra barn. Genom dramapedagogik och mycket samtal och diskussioner om konfliktlösning och relationer hoppas hon att de får med sig de redskap som behövs för att kunna vara trygga under sin skoltid.
– Man ska känna att man får lov att lufta sina åsikter och förhoppningsvis ska de ha byggt upp en social kompetens som gör att de är trygga både med sig själva och med varandra, säger Ann Andersson.

Läs också: Presentationslek för att skapa tillhörighet