Publicerat:

Sakura – en skola för elever med autism

Hur arbetar man med högfungerande autistiska barn i skolan? Finns det några enkla regler? Nej, men det krävs stor kunskap om autism för att ge eleverna det stöd och den respekt de behöver, säger Linda Grann på Sakura, en skola i Malmö med 13 barn i årskurs 6-9.   

Linda Grann är grundskolelärare i botten, men har snart en utbildning i handledning för autism. Hennes stora engagemang för autism grundar sig i att hon har en dotter som har denna funktionsnedsättning.

– Det som är alldeles nödvändigt när man arbetar med autistiska barn är att ha en stor kunskap om denna funktionsnedsättning. Den går inte att fostra bort, säger Linda.

– Men det förhållningssätt och de metoder vi använder på Sakura är bra för alla barn. Tydlighet, struktur, visualisering och att utgå från varje individs styrkor är saker som alla lärare oavsett målgrupp kan och bör utveckla, menar Linda.

Pedagogiska grundbultar
Sakuras pedagogik bygger i första hand på kunskap om funktionsnedsättningen Aspergers syndrom och autism. Deras grundbultar är bedömning, strukturerad undervisning , samarbete mellan föräldrar och personal, individuella scheman, tyngdpunkt på självständighetsträning och nivåanpassning. De arbetar också intensivt med att utveckla elevernas sociala förmåga och göra dem medvetna om sin funktionsnedsättning.

Autism är komplext
– Ibland säger man att det finns större spridning på barn som har autism än bland oss vanliga neurotypiska, säger Linda.

– Många elever är extremt duktiga inom ett specifikt område och då kan de också vara mycket flexibla. Inom ett annat område kanske de inte alls fungerar om de inte vet exakt vad som ska hända och i vilken ordning, fortsätter Linda.

Struktur
– Det som brukar vara viktigt för de flesta med autism är att det finns en tydlig början och ett tydligt slut. Att man vet vad som ska komma sedan. Att ingenting är ovisst. Det kan underlätta att alltid ha ett schema bredvid sig, säger Linda.

– Några elever har behov av att visualisera sin tid. Då kan de ha en timstock vid sitt bord.

För att träna sin flexibilitet krävs tydlighet
Rent allmänt kan man säga att människor med autism behöver träna sig mycket på sin flexibilitet. För att kunna göra det behöver omgivningen vara tydlig. Man måste skapa tydlighet i allt man gör, i allt man undervisar.

Att vara tydlig i sin kommunikation är nödvändigt. Ord som ”kanske”, ”inte” och ”om en stund” skapar med all säkerhet förvirring. Eleverna påpekar själva när Linda är otydlig. Det är också en källa till många skratt när eleverna inser att de tolkat en mening bokstavligt.

– En klassiker är: ”Jag hoppar över kaffet” och ”kasta ett öga”. Dessa idiomatiska uttryck blir ju väldigt roliga om man tolkar dem bokstavligt, säger Linda.

Begreppslappar
Linda arbetar mycket med enkla verktyg. Hon använder sig av något hon kallar begreppslappar. Om barnen ska läsa en text kan det vara svårt att veta vad som är viktigt i texten. Då har hon gjort lappar med viktiga begrepp.

Begreppslappar är ett stöd för eleverna när de ska minnas och när de ska kategorisera

– Jag gjorde sådana lappar när vi arbetade med temat demokrati. Eleverna skulle sedan sortera lapparna. Vilka ord hör ihop? Elevråd hör ihop med klassråd t. ex. Då såg de sammanhangen lättare. Först kategoriserade de själva och därefter tillsammans. De uppskattade denna samarbetsövning, trots att de föredrar att arbeta själva, säger Linda.

– Att visualisera gör ämnet mer begripligt. Att kunna flytta runt lappar och inte behöva hålla alla begrepp i huvudet hjälper eleverna. Om de ska skriva en text blir blir lapparna som ett stöd för minnet och ett sätt att sortera sin kunskap, fortätter Linda.

Pauser
Många har ett stort behov av pauser. Eleverna på Sakura har stor självkännedom, och de kan uttrycka sina behov ganska bra. Därför uppstår aldrig några problem på grund av att eleven har överansträngt sig. Det finns utrymme att dra sig tillbaka till en lugn tyst koja. Andra kopplar av genom att spela TV-spel.

Förutsägbarhet
– Den stora vinsten med att ha särskilda skolor för elever med autism är att här är allting ganska förutsägbart. Det skapar en trygghet hos eleverna. Det tar så stor energi med alla förändringar och det pågår förändringar hela tiden överallt ute i samhället. Därför är det bra med det förutsägbara i skolmiljön, menar Linda.

Flexibileteten ska ligga hos pedagogerna
– För att kunna göra det tryggt för eleverna så måste flexibiliteten ligga hos de professionella och i miljön. Allting bör anpassas till eleven, inte tvärtom. Ett exempel på det är att man måste skapa förutsättningar för ljudkänsliga personer och ljuskänsliga, förklarar Linda.

Undervisningsmaterial
Linda pratar även om vikten av att välja rätt undervisningsmaterial anpassat till varje elev.

– Någon behöver lyssna, någon behöver läsa, någon behöver känna. Om någon har ett speciellt intresse för engelska så kan man hitta material i alla ämnen på engelska. Att utveckla specialintressen skapar en meningsfullhet hos barnen.

Det gäller att hitta rätt verktyg till varje elev. Man måste hela tiden ställa sig frågan vad det finns för hjälp för att kompensera svårigheterna.

– Det kanske finns någon som har svårt med hemkunskap för att det är så många moment när man ska laga mat. Man kan också ha problem med sin finmotorik. Då måste man bena upp problemet och hitta rätt verktyg. Allt för att eleven ska lyckas och känna att matlagning är en meningsfullt.

Mål
Det är också viktigt att ställa upp rätt mål för eleven.

– Ska vi ha som mål att eleven ska lära sig skala potatis, eller ska man köpa potatis på burk? Om eleven vill lära sig blir det meningsfullt. Då kan man hitta rätt hjälpmedel.

– Man kanske inte ska nå läroplanens mål till vilket pris som helst, utan försöka tänka i ett livsperspektiv. Hur ska livet te sig i vuxen ålder? Hur kan vi ge eleven möjligheter till ett så självständigt liv som möjligt? Det är frågor som man hela tiden måste fundera över när man hjälper eleverna i sitt lärande, säger Linda.

– Det är därför viktigt att ha en pågående dialog med eleverna och föräldrarna tillsammans, fortsätter Linda.

 Det bästa med jobbet?
– Mötet med eleverna. De är helt fantastiska. Möjligheten att möta varje elev och kunna se varje elev är helt fantastiskt. På en vanlig skola räcker man aldrig till. Man kan alltid göra mer, men här kan jag möta och se varje elev varje dag, avslutar Linda.

 

Text och foto: Görel Reimer

3 Kommentarer

    Hej! Hur söker jag in på denna skola? MVH /Tania

      Mer information om skolor i Malmö stad för barn med autism/asberger finns att hitta på Malmö stads hemsida: http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola–utbildning/Grundskola/Sarskilt-stod/Skolor-med-specifik-kompetens/Grundskola-for-elever-med-autism-Asperger.html Info finns även på http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola–utbildning/Grundskola/Grundsarskola/Skolor—elever-med-autism.html Skolan kallad Sakura är förlagd på Kirsebergsskolan. / Charlotte Ch

        Om man arbetar med frågor kring NPF är det rimligt att förvänta sig att man kan stava till dessa funktionsnedsättningar. Allt annat ger ett oseriöst intryck.

        Det finns inget ”B” i Aspergers syndrom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.