Fatma Iskandarani och Jasmin Iskandarani, fritidspedagoger på Kroksbäcksskolan, tittar på böcker framför "lästrädet". Foto: Fredrik Thunberg

Ser möjligheter med läsning på fritids

Lässatsningen på Kroksbäcksskolan engagerar hela skolan; även fritidsverksamheten, där pedagogerna ser goda möjligheter att väcka elevernas läslust. 

Läsning fanns i fritidsplaneringen redan innan det stod i skolans åtagandeplan, men nu är det än mer fokus på det.
– Det är mer kravlöst på fritidshemmet, vi bedömer inte på samma sätt. Här kan läsningen bli en avslappnad stund där man kommer ner i varv efter en lång dag, säger Jasmin Iskandarani, lärare i fritids.

Rum för läsning på fritids

Rummet vi träffas i är anpassat och inrett för läsning. Bakom en soffa har de tillsammans med eleverna skapat ett lästräd; när någon läst ut en bok hamnar titeln i trädet. På väggen sitter ljusslingor.
– Hit kan eleverna gå om de vill läsa, men det är inte alltid de sitter här. Ibland vill de sitta i sitt klassrum. Böckerna i lästrädet gör också att eleverna sinsemellan kan berätta om böckerna för varandra, det kan inspirera till att läsa mer. Och att de får hänga upp det i trädet uppmuntrar till att läsa ut boken också.

Läsrummet fungerar också som byggrum, men enligt Jasmin Iskandarani brukar det inte vara några problem att samsas om utrymmet. Ibland sitter upp till sju elever samtidigt i rummet.
– Vissa kanske målar lite eller bygger medan andra bläddrar i en bok. Men ser vi att det är ett par elever som verkligen har full fokus så väljer jag att flytta de andra. Då får man ta sina legobitar till ett annat rum.
Alldeles intill läsrummet finns ett klassrum som även det används till fritidsverksamheten.

– Ser ni några lästrender bland eleverna?

– Inte riktigt, men jag ser att det går i vågor. Ibland är det mycket fotboll och när vi jobbade med rymden så var det mycket på det temat, säger Jasmin Iskandarani.
– Vi kan också få in skönlitteratur som är kopplat till det de läser och lär sig om under skoltid. Vi har ett ganska stort skolbibliotek som vi brukar besöka och välja med oss olika böcker som vi har på fritids. Det är viktigt att böckerna byts ut och varieras utifrån elevernas intresse, säger Fatma Iskandarani, också lärare i fritids.

– Vad behövs för att få till en bra läsverksamhet på fritids?

– Att kunna ha läsmiljöer betyder mycket. Det är ju inte så ofta man har egna fritidslokaler, men man kan skapa hörnor även i klassrummen eller i korridorer. En matta, lite kuddar… Tillgång till ett bibliotek och att böckerna är tillgängliga och inte bara står i hyllor. Vi jobbar mycket med att skylta med böckerna, säger Fatma Iskandarani och tillägger:
– Vi jobbar alltid utifrån elevernas behov och intressen. Innan sammanslagningen på fritids kanske vi behöver varva ner lite, då brukar vi samla ihop oss och läsa en stund.

Planerad högläsning

Ibland är stunderna med högläsning mer planerade och då gäller det att vara förberedd.
– Ofta är det bättre att ta en bok där det inte är för många kapitel, för på fritidshemmet går ju vissa hem efter ett tag, de har olika vistelsetider här. Vi kan ju inte alltid vänta in alla och avsluta när någon går hem, säger Jasmin Iskandarani.

Fördelen med just högläsning är många, tycker de. Det skapar ett engagemang bland eleverna.
– Man jobbar mer med samtalet efteråt när vi haft högläsning. Ofta väljer vi ju ut böcker efter deras intressen också. Om det varit konflikter kanske vi läser en bok kring värdegrund, om att vara en snäll kompis, säger Fatma Iskandarani och nämner “Kompis”-böckerna och “Gnissel på fritids” som bra titlar i sammanhanget.

Under högläsningarna engageras också eleverna genom bildsamtal, där valda begrepp ur en bok valts ut och projiceras upp som stomme till en diskussion.
– Det är inte alltid de sitter tyst och lugnt, utan då har de möjlighet att prata under tiden och då stannar vi upp i läsningen och pratar om bilderna, säger Jasmin Iskandarani.

En kopia av omslaget till 'Bästisar på plan' är uppsatt i 'lästrädet' på fritids.
Lästrädet på Kroksbäcksskolans fritids. Foto: Fredrik Thunberg

– Hur kan ni som pedagoger vara läsande förebilder?

– Under läsveckan hade all personal en bricka på sig med den bok man läste just nu. Det var väldigt inspirerande och barnen kom fram och frågade vad man läste. De reagerade också när någon glömt sin skylt; “läser inte du någon bok?!” Och att vi tillgängliggör böcker. Det behöver inte vara att nu sätter jag mig i en mysig hörna och läser, det kan vara ute på gården under rasterna eller i matsalen, säger Fatma Iskandarani.
– Ibland har det räckt med att jag suttit på skolgården en varm sommardag med en bok. Då dras eleverna dit, de blir nyfikna, säger Jasmin Iskandarani.

Sedan ska man inte underskatta all indirekt läsning som sker, även på fritidshemmet, poängterar de.
– När vi bakar och måste läsa recept, till exempel. Det är också en sorts läsning, säger Jasmin Iskandarani.

– Vilka är era framgångsfaktorer när ni jobbat med läsning? Vad ska man tänka på?

– Jag har testat att ha högläsning med 30 elever på fritids, men det är utmanande. Är man istället runt tio kan vi samlas ihop oss och göra det extra mysigt. Det känns bättre och eleverna uppskattar det mer när vi är en mindre grupp, säger Jasmin Iskandarani.
– Om du är osäker på högläsningen, så träna och läs för ett par barn innan du går in i en större grupp, säger Fatma Iskandarani.