Tillåtande miljöer ger barn utrymme att skapa

— Syftet är att barnen ska få prova olika material och tekniker, att de ska få bekanta sig med olika estetiska uttrycksformer, säger Ingela Cedervall, ateljerista på Triangelns förskola.

Brunlera, målarstaffli, slöjdbänk, vattenstation och återvinningsmaterial. Verkstäderna är populära bland barnen, särskilt vattenstationen där de kan laborera med vatten men även återvinningsmaterialen som består av olika tomma livsmedelsförpackningar som barnen brukar använda när de låtsas att de handlar.
Totalt består verkstäderna av fem rum och kunde bli verklighet i samband med att en avdelning stängdes. Ingela Cedervall arbetar som ateljerista i verkstäderna.

Erbjuda estetiska lärprocesser

Än så länge är allting ganska nytt, de startade med verkstäderna i mitten av augusti. En av anledningarna till att de ville dra igång detta var organisatoriskt och bemanningsmässigt.
— Tidigare hade vi en pooltjänst som fick hoppa runt på de olika avdelningarna. Det var inte hållbart i längden eftersom om den personen var borta så skapade det glapp överallt. Samtidigt var det kanske inte heller en meningsfull tjänst att ha, säger Ingela Cedervall.

Istället tänkte man om. Ingela Cedervall placerades i verkstäderna och barnen fick komma till henne.
— Många jobbar 75 procent och slutar vid två-tre på eftermiddagen, då kommer en del av barnen till mig och har mellanmålsworkshops.
Den andra anledningen, berättar Ingela Cedervall, är ett skolverksprojekt (ett projekt som Skolverket initierat reds. anm.) som handlar om vad barnen har rätt till som de inte får på förskolan.
— Vi såg bland annat att vi behövde bli bättre på att erbjuda estetiska lärprocesser. Dessutom har vi språk som utvecklingsområde detta läsår och barnen behöver bekanta sig med en rikedom av språkliga uttryck, inte bara talat språk utan estetiskt med.

Förbereder workshops

I verkstäderna ska barnen få bekanta sig med olika material, tekniker och olika estetiska uttrycksformer. Avdelningarna ska även kunna arbeta med sina olika projektarbeten i verkstäderna.
— Istället för att varje avdelning ska trängas med material och ytor i de egna lokalerna är detta en bra lösning. Pedagogerna på avdelningarna har fått komma med önskemål om vad de vill ha för rum och material i verkstäderna utifrån vad de själva inte får plats med eller ser behov av, säger Ingela Cedervall.

Just nu är det monstertema i verkstäderna. Ingela Cedervall förklarar att det alltid ska finnas något tematiskt som kan inspirera när det kommer barngrupper ifall de inte har egna projekt med sig.
— Ibland förbereder jag workshops, det kan vara att vi ska designa någon mask eller snickra något, men ibland får barnen göra vad de vill. På eftermiddagarna brukar det vara lite mer drop-in.

Läs mer: Förskolans yngsta utforskar tid och rum

Konst av mat

Verkstäderna är väldigt populära bland barnen och de brukar fråga Ingela Cedervall när de ska vara hos henne nästa gång om de springer på henne på förskolan.
— De älskar det verkligen. Jag tror att det handlar om att det är tilltalande och tillåtande miljöer. Här är det ganska få barn på stor yta så de känner sig lugna och har tid och utrymme att utforska. De får också göra saker som de annars kanske inte får eller har tillgång till.
Ingela Cedervall berättar bland annat om mellanmålsworkshopsen där barnen får skapa olika alster och tavlor av grönsaksstavar och mackor som de sedan får äta upp.
— Många av barnen är inte vana vid att man får ”leka med maten”. De äldre barnen är jätteengagerade, ibland tar det 20 minuter innan de börjar äta.

Dokumentation stödjer skapandet

Ingela Cedervall dokumenterar allt skapande i verkstäderna. Hon brukar fotografera barnens alster och sätta upp på väggarna för att de olika barngrupperna ska inspirera varandra.
— En bild har en sån kraft. Den lockar till att härma och lära sig nya saker men också att komma på helt egna.

Så småningom hoppas Ingela Cedervall att fler barn ska kunna vara i verkstäderna samtidigt för att olika barngrupper ska mötas. Men på grund av den pågående pandemin är det inget som prioriterats än så länge.
— Förhoppningen är även att detta ska bidra till kollegialt lärande, att vi kan mötas mellan avdelningarna och lära av varandra. För barnen är det väldigt lärorikt. Det ger dem möjlighet att utveckla olika förmågor; deras kommunikativa och kreativa förmågor men också deras samarbetsförmågor eftersom vi jobbar tillsammans i skapandet.