Skolhunden som relationsbrygga  

Att ta sig upp på morgonen och hela vägen till skolan, kan vara en utmaning för eleverna som Lin Armstrong möter. Men något som kan vara hjälp på traven är att få sällskap av den vita golden retrivern Falkor, som älskar att promenera.
– Jag undervisar i en mindre klass där det går elever som behöver strukturell hjälp och stöttning i att bena ut vardag och uppgifter i skolan. De kan också handla om stöd i att hitta motivationen till att gå i skolan. Vi har märkt att vissa elevers motivation ökar om de vet att Falkor väntar på dem på morgonen, säger Lin Armstrong.

När behovet har funnits har hon och Falkor promenerat hem till enskilda elever. Tillsammans har de sedan tagit en morgonpromenad i riktning mot Söderkullaskolan. Under just sådana promenader brukar Falkor inte bära sin gula väst som berättar att han är en social tjänstehund och samtalen mellan Lin Armstrong och eleven handlar sällan om just skola.

– Vissa dagar kommer vi halva vägen till skolan, ibland kommer vi till skolan och ibland går vi in och det blir en skoldag av det. Det viktigaste för oss på skolan är att eleven kommer upp på morgonen och att det blir en rutin. Jag kan också ha en strategi kring hur jag bjuder in eleven, jag kan till exempel säga: Hej, vill du följa med och hjälpa mig att rasta Falkor? Det är så trist att gå ensam. På så sätt är det jag som har ett behov och eleven som istället hjälper mig, säger hon.

Relationsarbete i centrum

På skolan är man medveten om de behov som eleverna har och att behoven fylls i verksamheten. Men i Lin Armstrongs klassrum skapas ett utrymme för att ännu djupare förstå vad som behövs för en progression hos eleven. Men hon konstaterar att hon behöver bygga relationen med eleverna först och främst.

–  Jag känner så stor frustration när jag inte kan hjälpa mina elever direkt. Men då måste jag ha is i magen. Om det ska bli ett livslångt lärande och ett lärande som sträcker sig utanför kunskapskraven så behöver jag skapa en relation till eleven och det måste få ta tid. Man måste våga vila lite i att låta byggandet av relationer komma först, men det är utmanande, reflekterar hon.

Falkor är inte bara en naturlig relationsbrygga till eleverna, han kan även snabba på tempot och få elever att våga öppna upp för djupare samtal.
–  Forskning visar ju att om man klappar en hund så utsöndras hormonet oxytocin som får oss att må bra. Och det är verkligen något speciellt med att sitta och klappa en hund. Man kan sitta tillsammans på golvet och man kan prata nonsens och prata om hunden. Man behöver inte heller ha ögonkontakt. Det är något som händer när man sitter där och klappar en varm hund, då glömmer man lite att man inte ville berätta, och plötsligt kan det kännas okej att berätta om något som skaver, säger hon.

Skolhund tränar det sociala lärandet

I klassrummet har Falkor en egen plats men han rör sig också runt i klassrummet och kan välja att lägga sig intill elevernas platser. Han känner ofta av om någon elev har en dålig dag och behöver få en extra puff av en blöt hundnos. Lin Armstrong har i sin tur tränats i att läsa av Falkors signaler, under utbildningen på Hundens hus. När han är på plats sitter en skylt uppe och utanför klassrummet är han alltid kopplad. Lin Armstrong berättar att han har en lugn inverkan på eleverna men om han tycker att det blir för stimmigt drar han sig inte för att skälla till.
– Mitt stöd handlar mycket om det sociala och att eleverna ska fungera socialt i skolan. Jag märker hur eleverna tar stor hänsyn till Falkor. De kan säga till varandra att lugna ned sig och inte störa Falkor när han vilar på golvet. Han hjälper helt enkelt dem i det sociala lärandet. De kan läsa av situationer och varandra utifrån hur Falkor beter sig i klassrummet. För det är inte alltid lika lätt att få syn på sig själv när man är uppe i varv, säger Lin Armstrong.

Med en skolhund i klassrummet blir det också lättare att ta upp diskussioner om vad som händer i klassrummet och varför. Istället för att prata om enskilda individer kan klassen tillsammans diskutera varför Falkor reagerar på olika saker och hur det känns för honom.
–  Av någon anledning är det ofta lättare för elever att be om ursäkt till Falkor. Då kan jag koppla på fort och säga: jättebra att du ber om ursäkt till Falkor, men du kan ju också be om ursäkt till resten av gruppen, det kan vara fler här som kände samma som honom, säger hon.

Hunden bidrar till att sammansvetsa gruppen

För Lin Armstrong handlar relationsarbetet om att leda eleverna för livet och att även lära ut hur man knyter kontakter och vikten av att ha relationer för att fungera i livet. Det är också viktigt att lära eleverna att relationer kan se ut på olika sätt menar hon.
–  En sak som jag är fascinerad av är hur många andra elever jag fått en relation till här på skolan, tack vare Falkor. Elever som går i andra årskurser vill gärna komma förbi och klappa honom, det gör något med relationsbyggandet. Jag märker att vi har elever som har ett behov att komma in en stund på rasten och prata lite med oss. Ja, han lockar ju fram något, säger Lin Armstrong eftertänksamt.

Med det sagt är Lin Armstrong också ärlig med att det finns elever i klassen som tycker det gör varken till eller från att det finns en skolhund i klassrummet.
– De eleverna har inget emot Falkor. De bryr sig inte så mycket om honom men när de märker att andra klasskamrater visar intresse för Falkor eller visar upp trix med honom så dras de ändå med. De engagerar sig och blir en del av den stora elevgruppen och det är ju precis det vi vill nå fram till, avslutar Lin Armstrong.