Publicerat:

Språk i slöjden och slöjd i språket

På Rörsjöskolan-Zenith är förståelse och struktur självklara delar av skapandet i slöjden. Språkutveckling genomsyrar allt och är anpassat till varje elevs språkliga nivå.

– Jag tänker mig som en personlig tränare; uppmuntrar eleverna, ger fokuserad återkoppling och utmanar dem så mycket som möjligt. Eleverna lär sig hur de ska lära sig. Samtidigt förbättrar de sin självkänsla, blir mer självständiga och når bättre resultat, säger Annika Österlindh textil- och allmändidaktisk förstelärare på Rörsjöskolan-Zenith.

– Det är viktigt att de får rätt slags beröm och återkoppling som fokuserar på prestation snarare än förmågan.

Upplägget för arbetet gör Annika tillsammans med trä- och metallslöjdskollegan Jarka Kronholz. Tillsammans bestämmer de ett gemensamt arbetsområde för varje terminsstart. I höstas var det t.ex. geometriska former för åk. 8. Eleverna i åk. 6 och 7 läser varannan termin textilslöjd, och varannan trä- och metallslöjd. För de äldre eleverna presenteras terminens arbetsområde, sedan får de möjlighet att själva välja slöjdform.

Struktur och slöjdplanering

Lektionerna i textilslöjd har en tydlig struktur. De börjar alltid med en gemensam genomgång. På tavlan lyser planeringen för dagens lektion via en projektor. Bilden innehåller bland annat lektionens omfattning, innehåll och mål kopplat mot kunskapskraven, samt ev. läxa till nästa gång.

Inför varje arbetsområde gör alla elever varsin slöjdplanering. Planeringen är tydligt kopplad till kunskapskraven. Annika vill att det ska vara tydligt för eleverna vilka kriterier som gäller för bedömning. Tillsammans med planeringen finns därför förklaringar gällande bedömningen.

– I slöjdplaneringen berättar eleverna vad de kommer att skapa. De inkluderar vilka material, tekniker och verktyg de ska använda. Dessutom berättar de om idén och ritar en skiss. Redan här bestämmer de färg, form och storlek, säger Annika.

slöjden
Insidan av ett materialskåp tipsar eleverna om filmer som visar hur de kan skapa.

Arbetsbeskrivningar och dokumentation

Till elevernas förfogande finns olika arbetsbeskrivningar. Annika har själv fotat, ritat och skapat beskrivningarna.

– Arbetsbeskrivningarna kan vara till stor hjälp. De är ett sätt att förklara arbetsgången och eleven får en överblick på hur och vilka moment som ska göras. Dessutom kan de stötta elever som mer självständigt vill arbeta vidare. Beskrivningarna finns utskrivna på papper i lektionssalen. De finns också att få digitalt, för att t.ex. elever som använder talsyntes ska kunna använda dem, säger Annika.

I slutet av varje lektion skriver alla elever loggbok. I loggen besvarar de fem frågor som är kopplade till kunskapskraven.

– En svarsmening per fråga räcker. Eleverna berättar bl.a. vad de har jobbat med under lektionen, beskriver vad som har varit enkelt och/eller svårt och avslutar med att skriva ”Nästa gång ska jag börja med att…”. Det förenklar för eleven att komma igång med arbetet följande lektion, säger Annika.

Slöjdplanerna och loggböckerna finns samlade i gula pärmar, som eleverna lämnar i salen. Med ett par veckors mellanrum följer Annika upp loggböckerna. Hon kommenterar, uppmuntrar och utmanar eleverna.

Begrepp

Annika har skapat övningsmaterial som eleverna kan använda för att lära sig olika ord och begrepp som hör hemma i textilslöjden. Hon har också lagt in länkar till korta filmer som beskriver begreppen. Materialet finns anpassat till varje elevs språknivå, från de som precis börjat lära sig till de som behärskar mer avancerad svenska. De elever som arbetar med hemspråkslärare kan ta med sig övningsmaterialet och arbeta vidare med det där.

material
Annika skapar eget övningsmaterial till eleverna, anpassat efter varje elevs nivå.

– Jag ger dessutom eleverna småläxor. Inför att de ska börja virka kan de t.ex. få läxan att ta reda på vad verktyget heter, och se en kortfilm om tekniken på YouTube.

– Vi har ytterligare ett sätt att arbeta med språket och det är genom Learning Walls, säger Annika.

Runt om i klassrummet pryder olika planscher väggarna. De är fyllda med bilder, teckningar och förklaring av olika begrepp och moment. Exempelvis finns planscher med text och fotografier ovanför symaskinerna som visar hur eleverna gör för att trä en maskin.

– Bilderna och affischerna på väggarna varierar, beroende på vilket arbetsområde som eleverna arbetar med.

symaskin
Learning Walls präglar Annikas lektionssal.

Kollegialt lärande

Annika berättar att hennes arbetsstruktur har vuxit fram från tidigt 2000-tal. Strukturen har reviderats och förändrats. Kopplingarna till Läroplanen Lgr11 är tydliga. Annika har ett stort intresse för forskning och förhållningssätt, nya tankar och idéer.

– Jag växer i det kollegiala lärandet. Min trä- och metallslöjdskollega Jarka och jag bollar mycket. Men jag har också kontakt med många kollegor via nätet. Jag följer många bloggar, deltar i Facebook-grupper och läser mycket om forskning. Dessutom prenumererar jag på t.ex. digitala läromedel, som även används av eleverna.

– Jag tror på att hitta nya lösningar och på språkutveckling överallt, hela tiden, avslutar Annika.

Text och foto: Sara Arildsson

2 Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.