Hon jobbar för ett kommunikativt klassrum

Prat och ”tjatter” under en lektion kanske inte är önskvärt i alla klassrum. Men i Johanna Gjermundsens klassrum välkomnas det. Hon kallar sin förberedelseklass för språkverkstad och ser prat och tjatter som något positivt.
— Jag vill ha ett kommunikativt klassrum. Jag vill inte ha tysta elever, de ska våga använda språket. Det kan till och med bli ganska pratigt ibland, vilket man kanske inte förväntar sig av en grupp nyanlända.
Totalt har Johanna Gjermundsen strax över 30 elever i olika åldrar som kommer till henne vid olika tillfällen.
— Jag är en stöttning för de nyanlända eleverna. Generellt stannar de ett år hos mig, en del kortare tid och en del längre, säger hon.

Trygghet i genrepedagogiken

På Kroksbäcksskolan arbetar alla lärare med genrepedagogik. Man såg att det behövdes ett strukturerat språkutvecklande arbete eftersom resultaten och måluppfyllelsen behövde bli bättre.
— Det som är så bra är att alla lärare på skolan jobbar efter samma modell. Det blir en trygghet när alla gör samma och man kan ta hjälp av varandra. Våra rektorer kommer också ut och är delaktiga när vi har pedagogiska konferenser.
I genrepedagogik delas texter in i olika typer; återgivande text, beskrivande rapport, instruktion, narrativ text, argumenterande text och förklarande text. För att ta sig an de olika texterna är det vanligt att man använder cirkelmodellen för att bekanta sig med texternas struktur.
— Vi jobbar väldigt strukturerat och kollegialt med detta på skolan. Vi har en bestämd genre per termin som vi alla jobbar med. I slutet av terminen redovisar alla lärare för varandra antingen i små grupper eller i en stor grupp för att visa vad vi har gjort och hur vi har arbetat.
På så sätt menar Johanna Gjermundsen att det kollegiala stödet blir väldigt tydligt.
— Också för eleverna blir det tydligt. Vi har märkt det i de nationella proven i årskurs sex att eleverna har bra koll på strukturerna för olika texter.

Tydliga strukturer

Att arbeta utifrån genrepedagogik och cirkelmodellen tror Johanna Gjermundsen är särskilt bra för nyanlända elever.
— Jag har jobbat med nyanlända tidigare och den största utmaningen brukar vara att få dem att skriva på sitt nya språk. Men på detta sätt ger jag dem så mycket stöttning till att producera text och de har det med sig när de kommer in till sin ordinarie klass som jobbar efter samma principer. Eleverna vet hur man gör och följer strukturen, säger hon och fortsätter:
— Vissa genrer är mer utmanande för eleverna och för mig som lärare eftersom de kräver ett stort ordförråd, till exempel förklarande och narrativ text. Men med hårt arbete och en hög grad av stöttning kan eleverna lyckas.

Transspråkande viktig del

En annan utmaning i förberedelseklass som läraren hela tiden måste förhålla sig till är att den är i ständig förändring. Det kan tillkomma elever och försvinna elever, allt eftersom eleverna utvecklas och deras behov förändras. Det gäller att vara ”följsam” förklarar Johanna Gjermundsen.
För att eleverna ska känna trygghet i lärandet och i klassrummet försöker Johanna Gjermundsen ha högt i tak.
— Att använda sitt nya språk är nyckeln till att man klarar sig både i skolan och i det nya landet. Alla ska våga säga vad de tycker och tänker oavsett hur det låter – man ska känna att man är trygg i mitt klassrum.

Läs mer: Transspråkande en väg mot det svenska språket 

En viktig del av det är transspråkandet som har en naturlig del i Johanna Gjermundsens arbete. Alla språk är tillåtna och i klassrummet använder de sig mycket av elevernas språk.
— Om vi ska starta ett nytt arbetsområde brukar vi titta på vilka ord vi måste kunna. När vi till exempel pratade om vikingarna diskuterade vi tillsammans om det finns ett ord för det på arabiska, pashto och så vidare. Vi går rundan runt och eleverna försöker hjälpa varandra, vissa inser att det heter samma eller liknande på olika språk.
Transspråkande bidrar till förståelse och att känna trygghet i klassrummet.

Eleverna är aktiva

Sättet som Johanna Gjermundsen undervisar kan skilja sig ganska mycket från vad hennes elever är vana vid.
— De flesta är vana vid en lärarstyrd undervisning. Min undervisning är också det men med en hög grad av elevdelaktighet. Det är nytt för de flesta av mina nyanlända elever men upplevs av dem som positivt och de blir fort aktiva. Många har dessutom väntat ett tag på att få börja skolan så de är så sugna och vill verkligen lära sig. Även de som inte är vana vid digitala hjälpmedel går det väldigt snabbt för att lära sig, säger hon och fortsätter:
— Vi har höga förväntningar på varandra och jag försöker hålla en hög nivå för att med mycket stöttning utmana eleverna.

Läs mer om arbetet med genrepedagogik på Kroksbäcksskolan här.