Gå direkt till innehållet
Anna Schylander tar en selfiebild i klassrummet. Enligt Anna Schylander på Kroksbäcksskolan har arbetet med genrepedagogik tydligt lett till att elevernas resultat blivit bättre. Foto: Privat

Publicerat:

Ger eleverna verktyg för att bättre uttrycka sin kunskap

Kroksbäcksskolans arbete med genrepedagogik har varit tungt bidragande till elevernas förbättrade resultat och utveckling. Det menar Anna Schylander, förstelärare och specialpedagog, som varit en av de drivande pedagogerna i arbetet med att implementera genrepedagogik.
— Eleverna har ett rikare ordförråd och kan använda språket på ett mer nyanserat sätt, säger hon.

Kroksbäcksskolan har arbetat enligt den genrepedagogiska modellen i snart tio år. Anna Schylander har varit med från starten. Det var många olika faktorer som gjorde att skolan började arbeta med just genrepedagogik, berättar hon, men det viktigaste handlade om eleverna.
— Våra elever saknade något, de hade mer kunskap än de hade möjlighet att uttrycka. De kunde mer än vad de visade, säger Anna Schylander.
Det var under ett studiebesök på en skola i Rinkeby som Anna Schylander med kollegor upptäckte att de kände igen elevgruppen. De såg likheter mellan eleverna i Rinkeby och eleverna hemma på Kroksbäcksskolan. I Rinkeby hade resultaten stigit markant sedan de börjat använda sig av genrepedagogik.
— Och vi märkte också snabbt när vi testade den här modellen att eleverna förbättrade sina resultat – framförallt på det skrivna men även det muntliga. Eleverna har ett rikare ordförråd och kan använda språket på ett mer nyanserat sätt. När de själva skriver texter blir det mer läsarvänligt och en större textmassa. Vi har en bit kvar till att alla når målen, men vi ligger över förväntan, säger Anna Schylander.

Språkliga krav oavsett ämne

De olika texterna man arbetar med i genrepedagogik är återgivande text, beskrivande rapport, instruktion, narrativ text, argumenterande text och förklarande text. På Kroksbäcksskolan använder man sig av cirkelmodellen för att ta sig an de olika texttyperna.
Vissa ämnen känns mer självklara än andra – hur applicerar man genrepedagogik på samtliga ämnen i skolan?
— Tittar man på kunskapskraven så finns det språkliga krav i alla ämnen; matematik, bild, idrott – allt. Det språket som också används i läroböckerna är specialiserat, i NO-böckerna är det ofta förklarande texter till exempel. Om du som elev känner till detta och förstår hur texten är uppbyggd så vet du också vart du ska leta efter information, förklarar Anna Schylander och fortsätter:
— Alla ämnen kanske inte drar nytta av alla genrer men det finns andra delar som alla ämnen HAR nytta av. Cirkelmodellen går igenom fyra faser, i den första handlar det om att ta reda på förkunskaperna hos eleverna, verklighetsförankra och skapa mening. Fas ett är kunskapsinhämtande och det tankesättet har man nytta av i vilket ämne som.
Enligt Anna Schylander gynnas även barn med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) av strukturen i detta arbetssätt. På samma sätt kan nyanlända och andra barn som är språkligt sköra gynnas av ett arbete med tydligt syfte och struktur och träna specifika språkliga drag.
— Vi har även särskola på vår skola och pedagoger som undervisar barn med IF (intellektuell funktionsnedsättning) finns med i arbetet med genrepedagogik.

Lär mellan arbetslagen

Varje termin fokuserar alla lärare på skolan på en typ av text vilket möjliggör för alla pedagoger på skolan att diskutera och lära av varandra, oavsett om man jobbar med högstadieelever eller som förskollärare.
— Vi har alla en gemensam syn och det är samma elever vi pratar om. Det är inte så vanligt att man får till de forumena så brett. Vi är även ute och observerar varandra vilket vi även kunnat göra över arbetslagen.
Just observationer tycker Anna Schylander är ett bra sätt att lära av varandra.
— Det är mycket logistik kring det och en utmaning att få till, men det ger så mycket och är värt varenda minut.

Nyanställda utbildas

Varje måndag har skolan fortbildning. Skolans förstelärare håller i strukturen men det är lärarna som lär av varandra.
Vad är utmaningarna i att hålla i ett utvecklingsområde såhär länge?
— Det är nog fortfarande att få med alla lärare. Det finns både nyanställda och andra lärare som tycker att det är svårt. Men det är sällan att man inte vill – det handlar om att man behöver stöd. Sen handlar det om att utveckla, sedan ett och ett halvt år tillbaka har vi även börjat jobba med translanguaging (transspråkande red anm.) och då gäller det att få in det i alla faserna och att sprida det till alla.

Läs mer: Lugnare och tryggare med med Rosengårdsmodellen

Nyanställda lärare informeras redan vid anställningen om skolans arbetsmetoder och introduceras direkt.
— Kravet för alla är att jobba genrepedagogiskt med minst ett tema eller arbetsområde, denna terminen är det återgivande text. Men de lärare som varit med ett tag kan samtidigt arbeta med flera olika genrer under terminens gång. Kraven är att vi tillsammans ska ha en gemensam texttyp per termin för att vi ska kunna prata om och lära av varandra.
Arbetet, menar Anna Schylander, ska genomsyra allt på skolan. Det ska vara mer än en ”klassrumsmetod”.
— Vi har elever som fått arbeta genrepedagogiskt i nio år, det är rätt så coolt, att som elev vara van vid det arbetssättet, säger hon och fortsätter:
— På gymnasiet handlar det mycket om inlämningar av olika slag; att skriva krönika, argumenterande texter eller liknande. Självklart tror jag att man gynnas av att ha haft genrepedagogik då.

Läs mer om arbetet med genrepedagogik på Kroksbäcksskolan här.