SYV som grund för skolutveckling

Hur tänder man gnistan hos skoltrötta elever? Ett sätt är att jobba med deras framtid.
– Det finns många viktiga processer i skolutveckling som är värda att lyfta fram. Men just studie- och yrkesvägledning är ofta glömd, trots att många vittnar om att just det arbetet kan skapa stor motivation hos eleverna att fortsätta, säger Åsa Kildén, biträdande rektor på Rådmansvångens skola.

Att gå klart skolan är ett långt projekt. För elever är det tolv år som spenderas i grundskola och gymnasieskola och det är inte konstigt att eleverna någon gång under åren tappar motivation och fart. Innan Åsa Kildén började som rektor jobbade hon som lärare och sedan som inspektör hos Skolinspektionen. Hon kan se ett tydligt mönster gällande hur skolor tar sig an studie- och yrkesvägledning.
– Många ser hur viktigt arbetet är och det görs redan jättemycket, men sällan i en organiserad form. Det är drivet av eldsjälar och då riskerar vi att inte få en likvärdighet mellan klasserna. Det riskerar också att landa på en funktion, studie- och yrkesvägledaren, som förväntas lyfta allt detta arbete genom några enstaka samtal och kanske några lektioner. Det måste vi komma bort ifrån. Istället behöver alla på skolan jobba med studie- och yrkesvägledning i sin undervisning, säger hon.

Normkritisk studie- och yrkesvägledning

I Malmö stad finns det idag en riktlinje för grundskolors arbete med studie- och yrkesvägledning. I den kan man läsa att arbetet handlar om så mycket mer än en fråga om vad eleverna ska jobba med för eventuellt yrke i framtiden. I de val som eleverna gör till gymnasieprogram kan skolorna också analysera vad de behöver jobba med till exempel inom det normkritiska arbetet på skolan.
– Har vi många elever som väljer könsstereotypa val till gymnasiet? Har vi elever som gör val baserat på socioekonomisk tillhörighet? Då är det skolans uppgift att jobba med de förutfattade bilderna och stärka eleverna i deras självförtroende att de inte måste göra de val som kanske förväntas. Det är en lång process och inte något som vi kan börja jobba med i nian utan man måste ha ett F-9-perspektiv på det arbetet, säger Åsa Kildén.

På Rådmansvångens skola pågår just nu ett arbete med att ta fram en lokal handlingsplan för hur studie- och yrkesvägledningen kommer att organiseras i de olika årskurserna. Skolan har årskurs 4-9 och ingår i samma rektorsområde som Västra Skolan som har årskurs F-3. Även lärarna från den skolan är involverade i arbetet för att få det långa perspektivet; ända från förskoleklass upp till årskurs nio. Åsa har bildat en arbetsgrupp tillsammans med intresserade lärare och med studie- och yrkesvägledare.

– Jag tror det är viktigt att poängtera att det redan görs jättemycket bra, det ska inte kännas som ytterligare en extra arbetsuppgift för lärarna. Vi ska bara organisera upp arbetet och handlingsplanen ska bli som en garanti för vad eleverna ska få möta i respektive årskurs. Och det handlar inte bara om SYV-aktiviteter utan också om hur lärarna kan göra i sin undervisning och om hur detta ska dokumenteras i elevens portfolio.

LÄS MER: Lärarna samarbetar med näringslivet i satsning på programmering

Viktigt med ansvar

Skolan har också ett samarbete med arbetsmarknadsenheten i Malmö stad och är en del av projektet “Skola+Näringsliv=sant”. I det har skolor ett samarbete med företag och organisationer. Rådmansvången samarbetar med Barnfonden och Räddningstjänst Syd.
– Skolan är inte friställd från resten av samhället och det gäller att skolan hänger med i vad som händer. Yrken försvinner och tillkommer. För hundra år sedan tror jag att det var svårt att tro att vi skulle jobba med de yrkena vi jobbar i just nu, säger Åsa Kildén.

Sin egen roll som biträdande rektor menar hon har varit att inspirera kring arbetet och att stötta gruppen i dess arbete. Även om studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar är det viktigt att några håller i processen menar hon.
– Allas ansvar blir snabbt ingens ansvar. Därför måste vi jobba systematiskt i skolan inom alla områden. Vi behöver hålla i och följa upp. Annars riskerar vi att det bara blir några vägledningssamtal och gymnasiemässan – och det vill vi inte.

Foto: Johanna Ravhed och Malmö stad/Sanna Dolck Wall