Erika Ekman, SVA-lärare i Malmö. Foto: Privat

Med personalens språkbruk i fokus

Inom ramen för projektet “Bättre språkutveckling i förskolan” arbetar SVA-läraren Erika Ekman med språkutvecklande insatser inom kollegiet på tio förskolor i staden.

På förskolor där det finns personal som lärt sig svenska som vuxna och där inte alla barn har svenska som förstaspråk hemma behöver man arbeta ännu mer systematiskt med språkutveckling, tror hon.

Under sina tre månader med uppdraget har Erika Ekman ringat in områden för språkutvecklande insatser med fokus på personalens behov – och det handlar inte minst om att synliggöra det arbete som dessa redan gör. Ledorden är att avgränsa, jobba systematiskt med att utveckla språket inom kollegiet och hitta formerna för att dokumentera sitt arbete med språket.

– Ja, att man jobbar ännu tydligare utifrån olika teman. Personalen sitter och samtalar otroligt mycket med barnen, men det syns inte alltid och de ser inte alltid vilka faktiska ord de använder. Det kan underlätta om personalen tänker på sig själva också, inte bara på barnen. Språket man jobbat med kan man sedan dela med sig av till vårdnadshavare, så att de kan följa upp med samma ord på sitt modersmål också, säger Erika Ekman.

Vara överens om begreppen

Konkret handlar det om att personalen är överens om vad och hur de pratar med barnen i olika miljöer, vilka begrepp de ska använda, och att det dokumenteras och delas inom gruppen.

– Då är man överens om att de här orden ska vi prata om inom ett särskilt tema, sådant som ska nämnas som man vill att barnen ska få med sig. Då blir det också lättare att stämma av, gå tillbaka och kolla om barnen har fått med sig det. Har de tema rörelse kan man ta upp olika verb som “rulla” och sådant som har med hastighet att göra. I en grupp med äldre barn kan det bli olika fysikbegrepp, som friktion. Personalen kan se till att det finns nedskrivna ordlistor, så att de är överens om språket också, inte bara syftet med aktiviteten, säger Erika Ekman och fortsätter:

– Att skriva listor på ord, fraser och begrepp som man vill använda med barnen i olika lärmiljöer kan vara ett sätt att se till att språket som används inte bara hör till vardagsspråk. Det här kan vara ett stöd för personal som har ett utvecklat vardagsspråk på svenska men som inte per automatik använder ord åt det mer skolspråkiga hållet på svenska. Jag har sett exempel på förskolor där detta redan görs och det fungerar bra.

LÄS MER: ”Vill stärka språket i förskolan”

Utvidga språket vid högläsning

I projektet är högläsning en central del. Tillsammans med bland andra de deltagande kulturpedagogerna har Erika Ekman börjat titta på hur personalen kan “utvidga” språket som finns i böckerna. Att förbereda sig väl och att tänka på hur man läser är viktiga moment.

– Det är bra att pausa på vissa sidor. Att istället för att bara visa barnen istället försöka säga det med flera ord och ge så mycket språk som möjligt. Och personalen måste läsa böckerna några gånger innan, tänka igenom hur de ska läsa för barnen och vilka frågor de ska ställa. Visst ska barnen ha tillgång till mycket litteratur, men personalen måste ha en chans att läsa böckerna innan.

För vissa pedagoger kommer läsningen som en självklarhet, för andra kan det vara en utmaning.

– Alla har ju som motivation och mål att läsa, men jag märker en stor skillnad i inställningen hos de som varit med i Skolverkets Läslyftet. Där är det ingen fråga, utan ”klart att vi läser”, säger Erika Ekman.

Tacksamt med lärmiljöer

Hon konstaterar att lärmiljöer kopplade till språkutvecklande läsning ofta är tacksamma.

– På Krossverket, i område Väster, arbetar de utifrån det, att koppla böcker till lärmiljöer med ett tematänk, lite som genrepedagogik. Det går ju att göra i miniformat i förskolan också; göra små hörnor med till exempel bygg-, matematik eller skogstema och sedan koppla böcker till det. Sedan kan man ju ha läsmiljöer där barnen kan välja fritt bland böckerna, det beror ju på hur stora miljöerna ska vara, säger Erika Ekman.

Framöver skulle hon vilja lyfta det gemensamma yrkesspråket i personalgrupperna; att alla använder samma begrepp och är införstådda med dem.

– Det finns ju vissa termer som används och jag tror det är viktigt att alla känner att de verkligen har samma yrke. Vid fortbildningar när man läser akademiska texter kan man göra listor på vanligt förekommande ord och anpassa till de som inte har läst sådana texter på svenska innan. Att skapa så mycket förförståelse som möjligt genom att plocka ut nyckelord som man tittar på först.

– Du kommer från SFI-undervisning inom vuxenutbildningen, vilka är de största aha-upplevelserna du fått inom förskolan hittills?

– Bara att läsa läroplanen har varit en aha-upplevelse; vilket enormt uppdrag de har, det är helt fantastiskt. Jag är otroligt imponerad av alla jag träffar.