Teamkänslan viktig på spetsutbildning

– Just i spetsklassen får man jobba mycket med klimatet; alla är medvetna om hur duktiga alla är, och det blir lätt prestationsångest när man ser “vad alla andra kan”.

Sedan hösten 2014 finns en av landets fem spetsutbildningar i engelska på Söderkullaskolan, som även har en så kallad bilingualprofil i årskurs 7–9 där delar av undervisningen sker på engelska. Till nästa läsår tas 30 sjundeklassare in på spetsutbildningen; studiemotiverade elever med engelska som sitt stora intresse. Eleverna läser engelska i ett högre tempo. I årskurs nio följer de gymnasiets läroplan och läser engelska 5, kursen för engelska i gymnasiets årskurs 1, två dagar i veckan på Pauliskolan.

– Vi läser inte så vansinnigt mycket mer engelska, men i en helt annan takt och med ett helt annat innehåll. De gör de nationella proven i årskurs åtta, och sedan är de färdiga med högstadiets kurs, säger Ulrika Lindblom.

Antagningsprov

Intagningen sker med hjälp av ett antagningsprov. Tidigare intervjuades eleverna som sökte, men det var för tidskrävande.

– När utbildningen drog igång kom de flesta från närområdet, nu ser vi en allt större spridning i Malmö. Fler har hört talas om utbildningen. Prata är de duktiga på och hörförståelse är de också väldigt vana vid. Det vi tittar på är läsförståelse och skriften, det är där vi sett svagheten hos de elever vi haft genom åren, säger Ulrika Lindblom.

Många av eleverna som söker sig till utbildningen har lärt sig engelska genom Youtube eller genom gaming.

– Det handlar rätt mycket om att lära dem att anpassa språket efter mottagare och syfte. Vi ser att spetseleverna generellt använder fler svordomar än en vad en “vanlig” elev gör. De är ofta duktiga på att “skriva i talspråk” som “gonna”, “wanna” och även förkortningar, sådant vi använder när vi kommunicerar på nätet. Det får vi ju utveckla.

– Vilka är de stora vinsterna för de här eleverna?

– Att de aldrig någonsin behöver sitta och vänta. Även om det kan finnas en spridning i en spetsklass kan man alltid utmana på deras nivå. Jag jobbar jättemycket med teamkänsla, för att hjälper vi varandra så blir vi också bättre. Just i spetsklassen får man jobba mycket med klimatet; alla är medvetna om hur duktiga alla är, och det blir lätt prestationsångest när man ser “vad alla andra kan”.

När hon möter en ny klass bedömer hon kunskapsläget i gruppen, men hon förbereder också eleverna på att det är en delvis ny situation för dem.

–  Jag pekar på att nu sitter här 30 stycken som alla är vana vid att vara bäst i sin klass och som säkerligen haft tid att göra annat, eller låtit bli att plugga in vissa saker. Jag berättar att det funkar inte längre, och för en del är det en stor omställning.

Olika platser i klassrummet

Ett sätt att arbeta med klimatet och relationerna i klassen kan vara rent praktiskt med placering i klassrummet.

– Varje lektion har de en ny placering, och så roterar de. Det brukar ta ett tag, men sedan vänjer de sig, säger Ulrika Lindblom och fortsätter:

– Det vi behöver komma ihåg är att de är ett år yngre än nior, inte minst nu när de gör nationella provet i åttan. De ämnen som dyker upp i den muntliga delen är anpassade för nior, vilket gör att våra spetselever inte alltid är bekväma med det som ska diskuteras. Det handlar till exempel om känslor. Nu har jag kunnat lyfta det med mina åttor och vi har kunnat träna på sådant de tycker är lite tramsigt.

– Hur var det för dig som pedagog att ta steget över till en spetsutbildning?

– Jag blir ju utmanad i mina ämneskunskaper på ett helt annat sätt och det var lite läskigt i början. Det är ju ofta elever som kan många fler komplicerade ord inom vissa områden…men min roll är ju att vägleda dem; när använder man vissa ord, vad finns det för synonymer? Att ge dem verktygen för att faktiskt gå vidare och bli ännu bättre, säger Ulrika Lindblom.

LÄS OCKSÅ: Spetsutbildning i engelska på Söderkullaskolan