Publicerat:

Tematiskt lärande med media/IT på Pauli gymnasium

Björn, Annika och Freddy  ingår i ett arbetslag på gymnasiet som vill jobba ämnesövergripande. De använder en hel del digitala verktyg men menar själva att de inte är IKT-frälsta. Det handlar helt enkelt om att de gillar att testa olika vägar för att nå sina elever. Arbetslaget består av:

  • Freddy Johansson, matematik, historia och digitalt skapande
  • Björn Westerström, svenska, historia, religion
  • Annika Janes, engelska och spanska
  • Johan Bäck, samhällskunskap (ej med på bild)
  • Lise-Lotte Gjörup, engelska och danska (ej med på bild)
  • Cecilia Wallin, svenska (ej med på bild)

Björn Westerström och Freddy Johansson och deras fyra kollegor i arbetslaget på Pauli gymnasium, Malmö vill försöka bryta mot den traditionella uppdelningen i ämnen och korta kurser.

Tre examinationer i en uppgift

– Många ämnen hör ju faktiskt ihop och därför försöker vi samla flera ämnen i samma uppgift eller projekt. En uppgift kan innehålla bedömningskriterier för tre olika ämnen och under ett examinationstillfälle kan vi har tre examinationer, förklarar Björn.

– Genom att slå ihop ämnen möjliggör vi längre kurser och eleverna ser tydligare sambanden mellan ämnena. Det är tidsbesparande både för eleverna och oss pedagoger, säger Freddy.

Språk och digitala medier verktyg för lärande

Ett exempel på ämnesövergripande samarbete är projektet om revolutionerna. Historia var huvudämne men i det arbetet använde eleverna engelska som verktyg för att sätta sig in i stoffet.  Vid examinationen skulle eleverna även presentera sitt arbete på engelska med hjälp av digitala medier.

Projekt Mitt Malmö

Björn och Freddy berättar om ”Mitt Malmö”, ett annat ämnesövergripande projekt som de tycker gav ett strålande resultat.

Idén till projektet kom från eleverna i år 2. De upplevde att medierna skrev mycket negativt om Malmö. Eleverna själva upplever inte Malmö på det sättet. Arbetslaget gav då eleverna i uppgift att lyfta fram ‘sitt Malmö’ och de fick välja valfri presentationsform. Detta projektet knöt arbetslaget till samhällskunskap, engelska, svenska2 samt digitalt skapande.

– I stort sett alla elever gjorde en film. Några gjorde spelfilm och några gjorde bildspel med berättarröst. Det var fantastiskt och se hur de tacklade uppgiften på olika sätt och hur de valde metoder. En del ville till och med ha ytterligare ett par veckor till för att förbättra sitt arbete – och det är häftigt, säger Freddy.

Eleverna imponerade på sig själva

Slutredovisningen av ‘Mitt Malmö’ skedde i aulan där alla filmerna visades på storduk.

– Eleverna gav varandra feedback på ett helt fantastiskt sätt. Det var så att eleverna själva hisnade över resultatet. De imponerade verkligen stort på både oss och på sig själva, berättar Freddy.

– Att vi lärare står där och ”muttrar och försöker ge konstruktiv kritik” vid slutpresentationen är en sak. Men vi lärare märkte ju att det var berömmet från klasskamraterna som verkligen betydde ALLT! säger Björn.

– Berömmet från kamraterna blir en morot för eleverna att inför nästa projekt höja ribban för sig själv, tillägger Freddy.

Det finns ett mervärde i den digitala produkten

Freddy upplever att eleverna förbereder sig mer inför en examination när den är i form av en medieproduktion än inför en traditionell tenta.

– Vid en skriftligt examination skriver eleven sitt arbete, läraren bedömer den, eleven får tillbaka den och sedan så händer inte så mycket mer. Men de här digitala produktionerna blir något som man verkligen kan visa upp för andra, vara stolt över. Det är en produkt som man kan ha med sig i stort sett resten av livet och använda i andra sammanhang, menar Freddy.

Kriterier för upphovsrätt och källhänvisning. 

I medieproduktionerna ska eleverna uttrycka sina kunskaper inom de olika ämnesområdena. Men de ska även kunna uppvisa konkreta kunskaper inom källkritik.  Eleverna ska i sina produktioner ange källor endast använda bilder och musik som är fria att använda, så kallat Creative Commons-material.

– När eleverna skapar sina produktioner går vi även in och tittar på hur de jobbar för att bedöma deras arbetsprocess. Den bedömningen är också formativ på så sätt att vi styr upp och ger support, berättar Freddy.

Bedömning och lärande

– Tydlighet, tydlighet, tydlighet är viktigt när det gäller kunskaper, färdigheter och förmågor, säger Freddy.

Björn och Freddy berättar att eleverna inför varje arbetsområde vet vilka kunskapskraven är. De har fått tydliga instruktioner för uppgiften och vad som förväntas finnas med i slutprodukten.

– Annars är det lätt att sådana här projekt bara blir luftbubblor där eleverna inte lär sig det de ska och där kunskaper och förmågor blir väldigt subjektivt bedömda, säger Björn.

Arbetslagets hemsida 

För att eleverna ska få en överblick över sina ämnen och kurser lägger arbetslaget all information på en hemsida som de har skapat skapat i Google Sites.

Förutom mål och bedömningskriterer hittar eleverna även scheman, kalendarium, arbetsuppgifter, PowerPoint-presentationer, filmade minilektioner (s.k. Flippar) och annat material som används före, efter eller under en lektion.

– Mina sidor på hemsidan är min lärobok. Det gör det fysiskt mer behändigt, tycker Björn.

– Det är nog främst vårt arbetslag som har börjat använda Google Sites. Men vi märker en nyfikenhet hos våra kollegor för hur de kan nå ut med sina saker, säger Freddy.

På Pauli gymnasium arbetar redan väldigt många av lärarna i delade dokument på Google Docs med sina elever.

Skapade processer höjde resultatet på ett traditionellt prov

Freddy berättar att efter projektet om Revolutionerna där eleverna skapade en medieproduktion, fick eleverna även ett traditionellt prov.

– Där visade resultatet att eleverna faktiskt låg på en högre nivå än vad de gjort tidigare. Det verkar som om eleverna  lär sig mer under tiden då de förbereder och bearbetar materialet till sina filmer. De läser verkligen in sig på ämnet innan de börjar gestalta, säger Freddy.

Önskar ett schema som främjar samarbete

Arbetslaget planerar ett nytt ämnesövergripande projekt som ska sträcka sig över tre år. Inför detta har de önskat sig mer gemensam sammanhängande tid i schemat. En av deras chefer håller på att lägga ett testschema.

– I så fall kan vi jobba mer flexibelt och organisera och samarbeta kring lärargenomgångar och handledning. Det skulle även innebära att eleverna får mer sammanhängande tid för arbete med sina projekt. De kan t.ex. hinna med att lämna skolan för att ge sig ut och fotografera och filma.

Text: Charlotte Christoffersen, redaktör Pedagog Malmö
Foto: Freddy Johansson & Björn Westerström

 

2 Kommentarer

    Så jättespännande att läsa om ert arbete! Intressant att ni oxå ser att elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap fördjupas av att de gör sina medieproduktioner.
    Tack redaktionen för en fin artikel!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.