Gå direkt till innehållet
Porträttbild på Maria Asklund och bredvid en bild på barn som sorterar färgglada knappar. Maria Asklund är matematiklärare och kommer fortsätta att jobba med TRR i höst. Foto: Linus Schrab.

Publicerat:

Matematiken väcker elevernas tilltro till sin egen förmåga

På Risebergaskolan har matematikundervisningen i förskoleklass varit under utveckling sedan ett år tillbaka. Här har matematiken utgått från det forskningsbaserade undervisningsmaterialet Tänka, Resonera och Räkna i förskoleklass (TRR) som kan komma att utmana hur matematikundervisningen bedrivs framöver.
– Jag tror stenhårt på detta arbetssätt som gynnar alla elever, säger Maria Asklund, matematiklärare på Risebergaskolan.

I över 20 år har hon jobbat som lärare i grundskolan och under förra läsåret applicerade hon delar av Tänka, Resonera och Räkna i matematikundervisningen i förskoleklass.
– Det är ett arbetssätt som engagerar elever i samtal runt matematiken, det ger eleverna möjlighet att känna lust och tilltro till sin egen förmåga, säger hon.

Forskningsbaserat material

Matematiken är ett av de ämnen som haft lägst måluppfyllelse och metoderna för undervisningen varierar ofta stort mellan skolorna och även mellan lärarna. TRR är ett sätt att motverka glappet som finns och öka kunskapen om taluppfattning i förskoleklass.
– Syftet är att det ska bli en likvärdig undervisning för alla elever och detta är en metod som är forskningsbaserad vilket är en fördel. Man kan luta sig mot det även om det är en utmaning att jobba så här, det är lite klurigt i början, säger Maria Asklund.

Materialet består av en lärarguide som har utvecklats av forskare vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) i samarbete med verksamma lärare. Det är ett arbete som har tagit många år och reviderats efter hand.

Men det kan vara utmanande att följa guiden då det är detaljerade instruktioner för varje lektion och mycket mer styrt än att följa en vanlig lärobok. Där står tydligt vad läraren ska undervisa men också i vilken ordning det ska ske för att det ska bli en progression i undervisningen.

Läs mer: ”Veckans nöt” – matematikens språk i förskolan

Konkretisera matematiska begrepp

Inom TRR jobbar man med fyra teman under ett läsår. Ett tema består av ett antal cykler där en cykel går över en vecka. Varje cykel har ungefär samma upplägg. Den inleds med en räkneramsa som barnen säger högt tillsammans. Därefter introducerar läraren en gemensam aktivitet som är basen för varje cykel. Under cykeln får barnen både jobba i par med konkreta uppgifter som att exempelvis sortera olika knappar, dokumentera vad de gjort och resonera med sina kamrater.
– Det hela handlar om att introducera matematiska begrepp på ett konkret sätt för att sedan kunna övergå till det abstrakta och överföra innebörden till teckningar och symboler, säger Maria Asklund. Eleverna får en större tilltro till sin egen förmåga när de jobbar mycket i par eller i grupp, och de kan lära av varandra. Man sitter inte tysta var för sig och skriver i sin mattebok, därför finns det möjlighet för alla att lyckas, menar hon.

Hon upplever att barnen tycker det är jätteroligt att jobba på detta sätt och när hon använt materialet under förra läsåret kunde hon se att de efter hand blivit bättre på att resonera och förklara hur de tänker. Hon är också nyfiken på hur resultaten för bedömningsstödet i årskurs 1 kommer se ut för dessa elever som arbetat med TRR i F-klass.
– Om vi fortsätter bara med TRR framöver kan jag inte svara på innan vi har utvärderat det. Skulle resultaten inte bli som vi tänkt oss får vi se över vårt arbetssätt, men jag tror verkligen på den här metoden, säger hon.

Läs mer: Matematik, digitala verktyg och programmering

Lärträffar för kollegialt lärande

I höst ska flera skolor i Malmö, bland annat Risebergaskolan och Kirsebergsskolan gå in i ett fortsatt utvecklingsarbete med TRR framtaget för åk F-3. Det som tillkommer är det kollegiala lärandet som sker i lärträffarna som anordnas en gång i veckan.
– Du och kollegorna från samma årskurs träffas för att reflektera och diskutera vad ni sett i klassrummet, till exempel vilka eventuella fallgropar som finns, säger Maria Asklund som själv handleder en lärgrupp under kommande läsår.

– Vi vill ju se vad detta ger när eleverna kommer upp i högre årskurser! Det är oftast då problemen blir riktigt tydliga. Vår förhoppning är att detta arbetssätt förebygger att eleverna hamnar i matematiksvårigheter och bidrar till att eleverna behåller sitt intresse för och sin tilltro till att lära matematik, säger hon.

Slumpa en artikel