Måltiden som pedagogisk resurs
”Vi vill bidra till att fler barn får i sig maten”
I köket på Svansjöns förskola jobbar förskolekockarna kreativt och hållbart med fokus på grönsaker för att väcka nyfikenhet och matlust hos barnen. Nu vill de locka fler barn med hjälp av måltidspedagogiken.
Förskolekockarna Louise Larsson och Lisa Boberg har inget emot att lämna köket och engagera sig i undervisningen, inte minst när de utforskar råvaror med barnen eller har rörelselekar på gården.
– Vi vill vara synliga för barnen och bidra till att fler blir nyfikna på mat, säger Louise Larsson.
Sedan 2016 har de varit engagerade kockar i köket på Svansjöns förskola. Redan efter två år kom den första nomineringen till White guide Junior.
– Vi blev nominerade av en vårdnadshavare första gången, det blev som ett kvitto på att vi nog är ganska duktiga, säger Louise Larsson.
Sedan 2018 har de legat på topp tio i kategorin Årets hållbara offentliga restaurang och tagit flera placeringar i kategorin Årets förskolekök och Årets förskolekock. Som högst har de hamnat på fjärde plats i båda de senare kategorierna.
Grönsaker som bas
Maten de lagar är baserad på grönsaker och växter, allt från gryner, betor, majs, broccoli, bönor, och ärtor i olika tappningar och med stor variation. Grova grönsaker har en huvudroll och till varje lunch serveras stora grönsaksfat.
När Louise Larsson och Lisa Boberg får frågan om vad de har för vision tittar de först avvaktande på varandra för att sedan skratta till.
– Det är inte så uttalat, vi bara gör. Vi har ett stort hälsotänk och tänker på klimatet, säger Lisa Boberg.
– Det har ändrats lite efter hand, vi gick in för måltidpedagogiken men nu är det hållbarheten som vi lagt fokus på, säger Louise Larsson.
Båda har alltid velat att maten ska vara lagad från grunden och inte bestå av halvfabrikat eftersom det oftast innebär e-ämnen, stärkelse och mindre näringstäthet.
– För mig har det varit det viktigaste, att ha koll på ingredienserna. Klimat och hållbarhet har vuxit fram, säger Lisa Boberg.
Ibland är råvarorna de använder så lokala att de går att se från fönstret. Utanför köket har kockarna en köksodling, och i fönsterkarmen står en hydroponisk odling med örter.
Inget matsvinn
En tisdag i maj håller de på att laga tomatsoppa som toppas med falafelsmul. Falafelsmulet är gjort av resterna från falafel på gula ärtor från veckan innan.
Hållbarhetsfokuset innebär bland annat att de planerar efter säsong, men också att de minimerar matsvinnet.
– Vi serverar rätt lite för att slippa slänga. Nu får barnen eller pedagogerna istället komma in och be om mer. Så vi kastar ingenting skulle jag säga, säger Louise Larsson.
De ser till att frysa in eventuella rester och planera för hur de ska komma till användning. Blir någon grönsak över kan den frysas in och adderas till en soppa eller grönsaksbiff. Ett annat exempel är hur de i slutet av sommaren kunde låta många överblivna nektariner bli nektarinmos och nektarinfyllning i bullarna till mellanmålet.
Idag fokuserar Louise Larsson på soppan och tillbehören; majskolvar, grönsaksfatet och brödet. Samtidigt gör Lisa Boberg äppelbullar, ungefär som kanelbullar fyllda med äppelmos och kanel, till mellanmålet. De är självklart sockerfria.
– Om vi ska söta något kan vi använda banan eller dadlar, säger hon.
Hållbarhet och hälsa i undervisningen
– Det handlar inte heller bara om klimat och mat, det är till exempel källsortering också. Vi måste lära barnen som ju ska förvalta vår framtid och förhoppningsvis tar de med sig det hem också, säger Lisa Boberg.
Ett tag klädde de ut sig till Damerna Sop och gick runt på avdelningarna för att lära barnen om källsortering. De föredrar att kunna lämna köket då och då och engagerar sig i undervisningen.
– Vi brinner för hälsa och håller ibland i gympa på gården. Vi har också anordnat ett lopp, miniruset, för barnen, säger Louise Larsson.
– Är det en lugn dag för oss och vi har allt under kontroll så kör vi lite sapere, säger Lisa Boberg.
Mer måltidspedagogik framöver
De har ett par färgveckor om året, då allt de serverar är orange, rött, gult eller grönt under några dagar, men de planerar att jobba ännu mer med måltidspedagogik.
– Maten måste ju vara i magen, det spelar ingen roll vad eller hur vi lagar maten om den inte hamnar i magen. Vi är ju här för barnens skull, säger Louise Larsson.
Lisa Boberg konstaterar att barnen på förskolan äter mycket grönsaker, men hon tror också det handlar om att de har vant sig eftersom de exponeras ofta.
– Vi vill bidra till att bygga den där bryggan så att fler barn får i sig maten. Ibland kan barnen äta mer från en dag till en annan, beroende på hur mycket måltidspedagogik som sker i samband med lunchen. Man kan locka och leka på olika sätt, för många barn kan måltidssituationen vara laddad med mycket måsten i stället för nyfikenhet, säger Lisa Boberg.
– Vi är väldigt måna om att introducera nya råvaror och kan beställa in höstärt, gråärt eller gryner och kli eller kross, säger Louise Larsson.
Kostar det mer att beställa mycket grönsaker och baljväxter, eller köpa in lokalproducerat?
– Nejdå, slutsumman blir samma, säger hon.
”Ett öppet kök”
Louise Larsson saltar tomatsoppan en sista gång och avslöjar att den är baserad på röda linser. Det märks inte eftersom de är mixade.
– Vi försöker ofta ha röda linser i maten, de har mycket näring och försvinner snabbt i såser och grytor, säger hon.
Det börjar bli dags att servera maten på matvagnarna. Några barn har följt med sina pedagoger för att vara med och rulla in lunchen på avdelningarna.
Louise Larsson och Lisa Boberg poängterar att de vill vara självklara vuxna för barnen, de vill synas och låta barnen komma in i köket själva och hämta frukt eller mer mat.
– Det är ett öppet kök, här är ingen röd linje, säger Louise Larsson.
