Åse Ranemyr-Holmberg, förstelärare på Värnhemsskolan

Publicerat:

Vill ge eleverna makten över sitt lärande

Åse Ranemyr-Holmberg, förstelärare på Värnhemsskolan, vill få eleverna att bli aktiva medspelare i sin kunskapsinhämtning.

Metakognition, något förenklat tänkande om tänkande, är en sorts självreflektion som kan vara användbar inte minst i skolan. Det handlar om att lära sig reflektera över sin nuvarande situation, om framtida mål, handlingar, strategier och resultat. Men hur ska eleverna få syn på sitt lärande och bli medvetna om hur de lär sig? Åse Ranemyr-Holmberg, förstelärare som undervisar i yrkesämnen på Barn- och fritidsprogrammet på Värnhemsskolan men även på vuxenutbildningen, betonar vikten av metakognition när det gäller inlärning och prestation.

– Hur definierar du begreppet metakognition?

– Självreflektion. Att bli medveten om sitt lärande; om jag agerar på ett visst sätt, vad händer då och vilka lärdomar kan jag dra av det? Att få syn på sitt lärande; “Wow, det har jag lärt mig!”

Klargöra lärandemål

Skolforskaren Dylan Williams första nyckelstrategi inom formativ bedömning/BFL handlar bland annat om att klargöra lärandemål och framgångskriterier i undervisningen. Åse Ranemyr-Holmberg betonar vikten av det personliga mötet i den här processen, men lyfter också fram ett antal verktyg för digital återkoppling som syftar till att tydliggöra lärandeprocessen och konkretisera för eleverna vad som förväntas av dem.

– En elev på ungdomsgymnasiet uttryckte att hen inte hade så goda studietekniker. Då kan jag vägleda med coachande frågor, som “hur skulle du kunna lägga upp studierna utifrån var du är nu?” När lär man sig bäst, när är du pigg, vaken och förstår? När vardagen trillar över dem gäller det att få vuxeneleverna att prioritera sig själva, att de de blir medvetna om när de är i ett inlärningsbart tillstånd, säger Åse Ranemyr-Holmberg.

Formativ matrisbedömning

När det gäller pedagogiska verktyg lyfter hon fram Studybee, en tilläggsapplikation som möjliggör formativ matrisbedömning direkt i Google Classroom. Poängen är att den formativa processen ska bli tydligare och att mer tid ska frigöras till undervisningen. På så sätt kan eleverna lättare se sina egna framsteg, både gentemot egna målsättningar och kursmål.

– Applikationen ger mig möjlighet att ladda upp bedömningsmatriser och att välja ut separata kursmål och studieuppgifter. Då ser man hur eleven ligger till gentemot kunskapskraven för den nivån och jag kan ge formativ återkoppling på alla uppgifter som lämnas in; “vill du utmana dig själv mer, tänk då på detta”, och så vidare, säger Åse Ranemyr-Holmberg.

Självbedömning vid muntlig redovisning

Inom framför allt vuxenutbildningen använder hon sig någon gång per termin av en strategi för självbedömning vid muntlig redovisning.

– Utifrån en mall ska man fundera på hur det gick. Det har blivit en medvetandegörande pedagogik där eleverna förstått vad som förväntas av dem. De blir bättre på att leverera när de blir medvetna om hur de själva kan påverka sitt beteende när det gäller saker som publikkontakt, innehåll och förmåga att svara på frågor. Det intressanta är att nästan alla elever bedömer sig själva hårdast, säger Åse Ranemyr-Holmberg.

Kamratbedömning

Kamratbedömning är en annan strategi som bidrar till att utveckla metakognition. Efter kamratbedömningen blir det ofta en intressant diskussion kring hur de kan utveckla sin redovisning, framhåller hon. Mötet med eleven är en förutsättning för det här coachande förhållningssättet.

– Där försöker jag undvika att ge enkla svar och istället ställa frågor. Eleverna är ägare av sitt eget lärande. Annars är vi ofta snabba att leverera ett svar; jag vill bolla tillbaka frågan. Annars blir vi ett sorts reception som levererar svar samtidigt som eleverna inte utvecklar några egna insikter.

Text & Foto: Fredrik Thunberg

LÄS MER: Formativt förhållningssätt – att klargöra, dela och förstå lärandemål och framgångskriterier

LÄS MER: Formativt förhållningssätt – att skapa elever som är självständiga i sitt lärande