Publicerat:

Pär Wohlin om formativ bedömning

Pär Wohlin är tydlig i sitt budskap när han bjuder med Malmös lärare på en resa till den formativa bedömningens värld. Som ett led i Skolsatsning 2012 föreläser Pär Wohlin, lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm om fördelarna med formativ bedömning, hans väg dit och hur det har berikat hans liv som lärare. 

Pär kallar sin föreläsning för en resa som lärare. Han är också tydlig med att han är föreläser i egenskap som lärare.

– Jag är här som kollega och ni behöver inte köpa allt jag säger. Jag är här för att dela med mig av vad som fungerar för mig och mina elever och varför det fungerar, berättar han.

Pär började arbeta som lärare i slutet av 90-talet. Ganska snabbt blev han en poppis lärare. Han fick beröm av elever och föräldrar och ledningen lyfte honom som ett gott exempel. En drömtillvaro för en lärare? Inom Pär fanns dock en bekymrad kille.

– Det var ett högt pris att vara poppisläraren. Jag höll på att arbeta ihjäl med mig. Kvällar och helger gick åt till arbete och värdefulla privata intressen försvann framför ögonen på mig.

Eftertanke och reflektion

Pär började titta det som han och hans elever gjorde och insåg att de gjorde skola men att eleverna inte tog med sig någon kunskap ut ur klassrummet. När Pär började ställa frågor till eleverna som krävde eftertanke och reflektion och gav dem autentiska uppgifter blev det tvärstopp. Pär förstod att reflektion inte var en naturlig del i hans elevers repertoar. De hade fakta men ingen förtrogenhet. Det som de behövde utveckla för att leva ett gott liv fanns inte där.

Ett ramverk

Genom Harvard universitet kom han i kontakt med forskare som hade identifierat lärare som lyckats väl med att utveckla förtrogenhet hos sina elever. Pär åkte till Harvard sommaren 2001 och menar att han  under några veckor där lärde sig mer än vad han hade gjort under flera år som lärare.

Med sig hem i bagaget packade han ner ett ramverk som sammanfattar hur en riktigt bra lärare är. Ett ramverk som sedan dess har väglett och guidat honom på resan mot formativ bedömning.

Pär är noga med att poängtera att det inte är en metod utan ett ramverk. Han menar också att det ger varje lärare en individuell frihet som är linje med forskning.

– När jag kom tillbaka försökte jag implementera ramverket i min undervisning, Ett arbete som fortfarande pågår men som har bidragit till ökat engagemang och motivation hos eleverna och en sänkt arbetsbörda för mig, berättar han

Långsiktiga strävansmål

Vad innebär då ramverket för Pärs undervisning?

– Först och främst är det viktigt med lånsiktiga strävansmål, säger Pär. Syftet med undervisningen ska finnas väl synligt på väggen i klassrummet. Eleverna ska ha fullständig koll på varför de är där, de ska kunna stanna och upp och reflektera, fortsätter han.

När det gäller Pärs eget ämne kemi blev det ökat fokus på begrepp, modeller och arbetsmetoder som kemister använder för att söka lösningar på problem. Tillsammans med eleverna började Pär diskutera kemins betydelse för enskilda individer och för samhällets utveckling.

– En annan viktig del är att det finns en röd tråd i allt som händer i klassrummet. Eleverna ska vara delaktiga och målen ska vara väl förankrade hos dem, säger Pär.

Centrala ämnesavsnitt i elevens vardag

Undervisningen ska också ha generativa ämnesavsnitt. Mindre avsnitt som är centrala i elevernas vardag, sådant som eleverna kan se som angeläget, något som berör och kan engagera dem. En sådan frågeställning i Pärs ämne kemi kan t ex vara hur människan påverkas när maten bryts ner i kroppen.

Enligt Harvards ramverk är det också viktig med kortsiktiga strävansmål som också går att kalla för avsnittsspecifika strävansmål. Inom ramen för de avsnittsspecifika strävansmålen arbetar Pärs elever med förtrogenhetspresentationer. Det är här Per ser den dagliga kampen.

– Visst har jag elever som inte klarar sig, säger han men fortsätter.  De som jag från början trodde var de svaga eleverna visade sig vara de uttråkade. Genom ett formativt förhållningssätt och bedömning klarar sig plötsligt många av de elever som tidigare har fallit utanför ramen av godkänt. Det i sig är en riktig a-ha-upplevelse.

Gensvarsprotokoll

Pär menar att en av lärarens viktigaste uppgift är att kunna synliggöra vad som rör sig i en elevs huvud.

– Alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och kunskap men också en hel del missuppfattningar, säger han.

Pär sätter aldrig poäng på sina elevers prov, inte heller använder han värderande ord i sin feedback. Han använder sig av ett gensvarsprotokoll som han tycker borde fungera i alla ämnen. Ett sådant protokoll utgår från fyra steg med symboler: ?, +, och pil.

? påpekar otydligheter medan + visar på styrkor i arbetet, vad som är styrkor och varför det är styrkor. talar om för eleven vilka delar som kan vara svåra och pilen förtydligar vad som behöver göras för att utvecklas.

Kamrat- och självbedömning

En annan väsentlig del i Pärs undervisning handlar om kamrat och självbedömning. Pär är dock noga med att poängtera att kamratbedömning är en process som kräver kontinuerlig träning. I vissa åldrar kan det vara känsligt att få en kamrats utlåtande och därför kräver uppgiften att man tränar på vad som är kritik och hur man ger den.

Alla bedömningar samlas i en portfolio för att eleverna ska kunna gå tillbaka och jämföra samt dra nytta av tidigare bedömningar. Allt för att kunna se utveckling och vad som behöver göras för att gå vidare.

Bedömning och delaktighet

Formativ bedömning innebär kontinuerlig bedömning. Enligt Pär måste huvudsyfte vara att hjälpa eleverna att utvecklas. Likaså är det viktigt för Pär att göra eleverna delaktiga i bedömningen samtidigt som den är en integrerad del i undervisningen.

För honom själv finns det fler underliggande syften. Ett är så klart att samla underlag för betygen.

– För en lärare har bedömningen alltid dubbla syften, säger han och fortsätter. Jag brukar tala om det för dem redan från början. Allt ni gör kan komma till er fördel i en betygsättning.

Frågor från föreläsningarna.
Blogginlägg om Christian Lundahls föreläsning.

Text: Marina Walker
Foto: Tobias Sonestedt
Illustration: Sara Arildsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.