Är en aubergin alltid en grönsak? ¯\_(ツ)_/¯

“Symbolerna, bland annat i form av en aubergine eller en squash med droppar efteråt, har inte heller de en klar och tydlig sexuell inriktning”, skrev tingsrätten som samtidigt konstaterade att mannens förklaringar till meddelandena framstod som “rimliga”. Han friades därför.

I ett uppmärksammat fall friades en 35-årig lärare från sexuellt ofredande efter att ha chattat och skickat emojis till en 13-åring. Åklagaren menade att emojisarna han skickade till flickan innehåll tydliga sexuella anspelningar men tingsrätten valde dock ändå att fria mannen. Läs gärna mer om det intressanta rättsfallet på Dagens Juridik.

Varför inte ta och diskutera vad era elever anser? Hade dom sett sammansättningen av dessa två emojis som något sexuellt? Vad anser de om fallet? Har tingsrätten fattat rätt beslut? Auberginen används, åtminstone i USA och Kanada, som en symbol för det manliga könet och denna tolkning är så spridd att Instagram tog bort möjligheten att söka efter just den symbolen när de införde emojisök. Vill man läsa mer om fenomenet så rekommenderas Knowyourmeme och First We Feast.

I den reviderade läroplanen i svenska har emojis dykt upp som ett nytt centralt innehåll:

• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Detta rättsfall passar som hand och handske in kring innehållet och borde ju också kunna öppna upp kring ett vidare arbete kring symboler och emojis betydelse i och för språk.

Jag har samlat några korta uppslag hur man kan ta sig an detta på vår sajt kring läroplansförändringarna:

• Börja gärna med ett större perspektiv och titta på symboler i samhället och elevernas vardag. Varför använder vi symboler? Vem bestämmer hur de ska se ut? Kan en symbol signalera värderingar och kanske t.om. vara sexistisk eller negativ på annat sätt? (t.ex. att skyltnormen är en man, “Herr Gårman”)
• Vilken funktion har symboler i ett språkhistoriskt perspektiv: Från bildskrift till bokstäver och nu åter i högre grad språk med symbolanvändning. Varför har vi symboler i våra texter? Hade all skriftlig kommunikation kunnat ske i symboler? Varför/varför inte? Låt eleverna resonerande kring skriftspråkets utveckling i framtiden med en historisk och samtida utgångspunkt.
• Diskutera varför eleverna använder emojis. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda emojis?
• Resonera kring varför emojis inte förekommer i alla typer av texter: Tror eleverna att emojis kommer ta plats i t.ex. böcker och tidningar framöver? Skulle man kunna ersätta all text med emojis?
• Låt eleverna försöka översätta en kortare text till bara emojis. Liknar deras resultat varandra? Skulle de gå att tolka för någon som inte sett texten?
• Gör en ordlista med de symboler som elever använder oftast. Låt eleverna inventera sina tio senaste sociala medier-meddelande.
• Undersök om eleverna skickar olika typer av emojis beroende på om det är kompisar eller föräldrar som är mottagare. Resonera kring bruket.
• Vilka emojis använder vuxna respektiva ungdomar mest? Jämför med statistiken över emojianvändande på Twitter? Överensstämmer deras användning med Twitteranvändarna?
• Gör en statistisk undersökning och undersök vuxnas attityder mot emojis. Är vuxna mer eller mindre toleranta än ungdomar?
• Testa om ett meddelande får en annan betydelse om eleverna byter emojis, eller helt tar bort dem? Hade meddelandet tolkats annorlunda av mottagaren då?
• Har eleverna exempel på emojis som tolkas som något annat, som t.ex. auberginen? Hur har dom lärt sig denna betydelse? Vem bestämmer egentligen hur emojis ska tolkas?
• Jämför emojis/smileys på olika smarttelefoner/tjänster och rangordna dem i uttryck. Vilken smiley ser gladast ut och hur glad är man egentligen på de olika nivåerna? Lista på olika emojis i olika system. Läs om forskning kring detta här. Gör sedan en undersökning där vuxna får gissa utifrån era uppgifter.
• Emojiutbudet uppdateras varje år, titta gärna på listan över nyheter 2019. Är det några emojis där som eleverna kommer använda?
• Saknar eleverna några emojis? Diskutera och låt eleverna skapa sina egna. Testa dem på klasskamraterna och se hur de hade tolkat dem. Hur kommer nya emojis till? Elin Häggberg på Teknifik går igenom processen.
• Finns det symboler som är så starkt laddade att eleverna aldrig tror att de kommer bli emojis? Försök hitta olika exempel.

Jurdikpodden (från 21:45-34:00) pratar Tove Lindgren och Mårten Schultz om fenomenet utifrån ett juridiskt perspektiv där aubergin-emojin benämns som en metaforisk dick-pick. Det israeliska rättsfallet de pratar om finns genomgånget ur ett juridiskt perspektiv här. Emojis fick där en betydelse för domslutet. Om eleverna hade försökt sälja något och fått en tumme upp eller en grön bock-emoji som svar, hade de då tyckt att avtalet var fullbordat? Hade man tackat ja till att sälja eller köpa något då?
På frågan om emojis kan ha påverkan i brottsfall diskuterar de att det domstolar gör som konfliktlösande organ är att tolka vad parterna har menat då emojis har ett kommunikativt innehåll. De tar upp exemplet emojihuvud och en pistol riktad mot den. Skulle det kunna vara olaga hot? De diskuterar också om det finns en generationell skillnad hur man läser emojis, en 65-årig lagman tolkar det kanske annorlunda än en 20-åring. Vad tror eleverna?

Wall Street Journal-artikeln de pratar om:

Lawyers Faced With Emojis and Emoticons Are All ¯\_(ツ)_/¯

Mer läsning om emojis och juridik:

• P3 Nyheter: Emojis som bevis i domstolar allt vanligare
• Aftonbladet: Nu förbjuds ”sex-emojis” hos sociala medie-jättarna
• Aftonbladet: Emojin listad som en vit makt-symbol

2015 infördes det emojis med olika hudtoner för att kunna representera fler grupper av människor i samhället, läs gärna The problem with emoji skin tones that no one talks about för intressanta aspekter kring emojis, hudton och representation.

Min före detta kollega Ulrica Linde var förresten med på spånandet av uppslag kring detta, jag glömde nämna henne i en tidigare variant av inlägget. Ursäkta!

Denna text har tidigare publicerats på Pedagog Trelleborg av angiven författare och materialet är licensierad under Creative Commons om inte annat anges.