Att mäta framgång

Under förra läsåret hade vi organisationspsykologer förmånen att få följa och arbeta med flera skolor i planering, genomförande och utvärdering av skolornas fördjupade lärande, kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärdering av insatserna har skett på olika sätt. Nedan följer en presentation av hur vi följt upp Stapelbäddskolans utbildningsinsats ”Ledarlyftet” med hjälp av Jennie Donohoos ”Collective Efficacy Scale (CE-Scale).

Ledarlyftet på Stapelbädden

Syftet med ”Ledarlyftet” var att alla medarbetare skulle öka medvetenheten och kunskapen om det egna ledarskapet och förstå att leda och ta ansvar i arbetet med att skapa en trygg och kvalitativ lärmiljö för alla på skolan. Efter genomförd utbildningsinsats, där alla medarbetarna fått möjlighet att fördjupa kunskapen kring det egna ledarskapet, på ett systematiskt sätt och tillsammans med sina kollegor, var målet att alla medarbetare på skolan skulle förbättra sin förmåga att leda sig själv och leda grupper. Medarbetarna skulle få möjlighet att tillsammans med kollegor öva, pröva, utmana och reflektera över ledarskapsfrågor. Ledarlyftet och de gemsamma reflektions- och lärtillfällena skulle även leda till att ge medarbetarna en ökad förståelse för varandras olikheter samt kännedom om egna och andras styrkor. Efter avslutad insats var målet att varje medarbetare skulle ha en förståelse för sin del av verksamhetens helhet.

”Ledarlyftet” är en välplanerad utbildningsinsats, där skolledningen har haft en tydlig vision av vad insatsen ska leda till och där tid för genomförandet av insatsen varit systematiskt inplanerad under hela läsåret. All personal har haft dagar av gemensam fortbildning, teachmeet har genomförts och personalen har samlats i olika professionella gruppkonstellationer för att fördjupa lärandet kring gemensamma teman, exv. ledarskapets kommunikation och kroppsspråk. Genomförandet av insatsen har främst letts av skolans förstelärare. PI har kompletterat med utbildning kring ledarskap, Collective Efficacy, SAVI (Systematisk Analys av Verbal Information) samt IMGD (Integrated Model of Group Development).

Collective efficacy

Collective efficacy innebär att vi har en tilltro till att vi tillsammans på skolan kan organisera och genomföra de handlingar som krävs för att få en positiv effekt på elevernas utveckling. Med andra ord så vet kollegiet vad de ska göra för att eleverna ska lyckas! Det finns en gemensam drivkraft hos alla medarbetare att leda och ta ansvar för skolans utvecklingsarbete. Professionen lär och utvecklas tillsammans. Hattie har i sina metaanalyser sett att Collective efficacy är den faktor som har störst effekt för elevernas inlärning.

”Collective Efficacy Scale kan delas upp i sex huvudrubriker, med tre påståenden under varje rubrik;

1. Avancerat lärarinflytande
Pedagogisk personal anförtros att fatta viktiga beslut i skolövergripande frågor, personalen ges mandat att ta ledarskap och har inflytande i frågor som rör skolförbättring.

2. Samsyn om mål
Det finns samsyn om skolans åtaganden bland personalen. Medarbetarna deltar aktivt i att formulera skolövergripande förbättringsmål och målen fastställs och förstås av all personal.

3. Medarbetarnas kunskap om varandras arbete
Medarbetarna känner till vilka klassrumsstrategier som kollegorna använder i sina klassrum. De känner till vilka pedagogiska metoder och övningar kollegorna använder och är insatta i vilken återkopplingar de andra ger till eleverna.

4. Medarbetarnas samstämmighet
Personalen har en gemensam syn på effektiva tillvägagångssätt i undervisningen. Medarbetarna är överens om vad som utgör effektiv undervisning och vilka bedömningsstrategier som är mest effektiva.

5. Lyhört ledarskap
Skolledningen hjälper personalen att effektivt utföra sina uppgifter. Skolledningen visar omsorg om personalen och skyddar personalen från frågor som hindrar dem från att fokusera på lärande och undervisning.

6. Effektiva system för åtgärder
Det finns system för att säkerställa höga nivåer av framgång för alla elever och det finns system för att uppmärksamma elever i riskzonen. Eleverna är framgångsrika på grund av de åtgärder som genomförs.

Genomförande av CE-skattningen

Vid tre tillfällen fick alla medarbetare göra CE-skattningen. De skattade 18 påståenden utifrån en 6-gradig skala. Skattningarna gjordes i augusti, januari och juni. Förutom CE-skattningen, skattade medarbetarna fyra påståenden om kommunikation; vid våra möten lyssnar vi på varandra och låter varandra tala till punkt, om vi i det kollegiala samtalet inte förstår varandra ställer vi förtydligande frågor, vid våra möten sammanfattar vi det vi har diskuterat och vi frågar aktivt efter varandras olika perspektiv.

Hur gick det?

Resultatet efter de tre CE-mätningarna visar en ökad upplevelse av den kollegiala effektiviteten och kollegiets förmåga att påverka elevernas utveckling. Högst skattar medarbetarna Avancerat lärarinflytande. Medarbetarna upplever att de har mandat att ta ledarskapet i skolan och att de upplever att de har inflytande över frågor som rör skolförbättring samt anförtros att fatta viktiga beslut i skolövergripande frågor.

Vilket glädjande resultat, då det var det som var syftet med ledarlyftet. Alla medarbetare skulle öka medvetenheten och kunskapen om det egna ledarskapet och förstå och ta ansvar i arbetet med att skapa en god pedagogisk lärmiljö för alla på skolan.

Även skattningen av Samsyn kring mål ökade och upplevelsen av att ha ett Lyhört ledarskap. På skalan Pedagogernas kunskap om varandras arbete minskade däremot medarbetarnas skattning.

Vad beror det på? Här behöver vi fördjupa vår förståelse av resultaten. Kan det vara så att personalen inledningsvis trodde att de visste hur kollegorna arbetade. De såg likheter men inte skillnader. I takt med att medarbetarna diskuterade olika frågor och besökte varandras klassrum och verksamheten såg man att undervisningen kan bedrivas och bedrivs på många olika sätt. Nyfikenheten om varandras arbete och viljan att dela kunskap med varandra har förhoppningsvis ökat. Likhet ger trygghet, men olikhet ger utveckling! Förhoppningsvis har medarbetarna fått syn på varandras styrkor och kunskaper och kan samarbeta på ett effektivare sätt för att bättre möta alla elever på skolan.

Det var dock på skalan Kommunikation (tillhör inte Donohoos CE-skala), som utfallet av medarbetarnas skattning var allra högst. Dessutom hade denna skala störst ökning från första till tredje mätningen. Medarbetarna på Stapelbädd upplever att de lyssnar på varandra, ställer förtydligande och utforskande frågor samt sammanfattar det som diskuterats vid mötena. Stort fokus har legat på ett fördjupat lärande kring kommunikation, så det är glädjande att denna skattning visar på utveckling, goda förmågor och fungerande strukturer.

Stapelbäddskolan har fått fram fina resultat, som visar att medarbetarna upplever att det har skett en utveckling i linje med de mål som formulerades för åtagandet.

”Ledarlyftets” betydelse för elevernas utveckling

En ökning i CE-index indikerar en ökad utveckling av elevernas resultat och förmågor. Hur ser och mäter vi denna utveckling? Hur vet vi att eleverna på Stapelbäddskolan har fått en tryggare och kvalitativt bättre lärmiljö, vilket var ett mål för åtagandet. Hur vet vi att Stapelbäddskolan har kommit ett steg närmare att vara ”Varje elevs bästa skola”? Här fortsätter datainsamlande, reflektion och diskussion. Vilken data behöver vi samla in för att ta nästa steg? Vad behöver vi gemensamt lära för att bli ännu bättre på att stödja våra elevers lärande och utveckling?

 

Referenser
Hattie, J. (2012). Visible learning for teachers: Maximizing impact on learning. New York, NY: Routledge; and Hattie, J.
Hattie, J. (2016, July). Mindframes and Maximizers. 3rd Annual Visible Learning Conference held in Washington, DC.
Donohoo, J. (2017). Collective Efficacy, How Educators´Beliefs Impact Student Learning. Corwin