Att undervisa nyanlända elever, men hur gör man?

Även om Anna Kaya skriver att boken inte bör ses som en metodisk handbok vill jag påstå att det är en guldgruva full med praktiska tips. Det är en bok varje pedagog i ett flerspråkigt klassrum bör ha i sin bokhylla.

I boken beskriver Anna Kaya hur du som pedagog kan organisera högläsnings- och skrivtillfällen. Hur du kan få kunskap om elevernas förförståelse genom att arbeta utifrån cirkelmodellen. Hon presenterar flera olika exempel på stöttning, bland annat grafiska modeller så som VENN-diagram men även begrepp- och ordlistor.

Anna Kaya poängterar samtalets kraft i klassrummet. Hon ställer frågor som “hur får jag alla elever muntligt aktiva?” och “ hur kan jag erbjuda stöttning så att eleverna kan vara aktiva?” vilket är två viktiga frågor som varje lärare oavsett ämne bör ställa sig. Samtalet är grunden, det är genom samtalet eleverna bygger broar mellan vardagsspråk och skolspråk men även från tal till skrift.

Hon beskriver också utifrån sina erfarenheter och forskning hur viktig klassrumsinteraktionen är för att språk- och kunskapsutveckling ska ske. Klassrumsinteraktion går sedan som en röd tråd genom hela boken. Särskilt spännande blir det när hon beskriver hur interaktionsmodellen EPA kan används utifrån elevens starkaste språk. Där finns flera andra exempel på hur hon tar till vara på elevernas modersmål. I hennes klassrum är flerspråkighet en tillgång, inte ett hinder. Och det gillar jag!

Boken har en ödmjuk ton vilket hennes dagbokscitat bidrar till då hon delar med sig av både självkritik och frustration.

Att undervisa nyanlända är en högaktuell och viktig bok. Den är dessutom förankrad i den senaste forskningen kring flerspråkighet och språk-, läs-, och skrivutveckling. Jag vill våga påstå att denna bok inte enbart vänder sig till dig som undervisar nyanlända elever utan till dig som undervisar i ett flerspråkigt klassrum. Och vem gör inte det i dagens Malmö?

Text: Tuva Ingemarsson