Barnrätten SPRAAK:ar till

Jag läste häromdagen juristen och kulturskribenten Lotta Wendels krönika i Sydsvenskan där hon hävdade att den största skillnaden för kommunerna när barnkonventionen blir lag nog blir inom området kultur och fritid. Detta eftersom det saknas detaljreglering för kommunerna inom det området, medans de flesta andra områdena i barnkonventionen finns representerade i lagtexter som redan styr kommunernas verksamhet. När barnkonventionen nu blir lag så landar alltså artikel 31 i knät på kommunernas kultur- och fritidsförvaltningar som tvingas se över villkoren för hur deras resurser fördelas och följs upp, resonerar Lotta Wendel.

Artikel 31:
”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet.”

Men vad ska vi göra då, vi som arbetar i skolans verksamhet? Läroplanen ger oss också i uppdrag att arbeta med artikel 31 nämligen, genom sina skrivningar om att ge eleven tillgång till olika estetiska uttryck och samhällets kulturutbud. Jag och min kollega med uppdragsområde kultur i skolan och Skapande skola bestämde oss för att fördjupa oss kring vad implementering av barnkonventionen kan betyda för vår del. Till hjälp hade vi Marie Lundin Karphammars bok ”Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna”. Det är en bra bok med många studiefrågor och tips på hur man kan strukturera olika barnrättsprocesser gestaltade genom spännande exempel från Simrishamns kommun.

LÄS MER: Konventionen om den vuxnes skyldigheter har blivit lag!

Efter att ha läst hennes bok bestämde vi oss för att göra en genomlysning av vår årliga inspirationsdag för skapande skola, SPRAAK, utifrån ett barnrättsperspektiv. Skapande skola är ett bidrag som ger skolorna möjlighet att samarbeta med en extern kulturaktör för att stimulera elevernas eget skapande. Ett klockrent verktyg för att arbeta med artikel 31 alltså. När vi arrangerar SPRAAK ges skolorna möjlighet att ta med sig några elever. Detta gör vi för att eleverna, enligt artikel 12 i barnkonventionen, ska kunna uttrycka sin åsikt i de beslut som tas kring kommande Skapande skola-projekt. Det innebär också att vi behöver ta barnens bästa i beaktande när vi arrangerar denna dag.

I boken ”Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna” finns bland annat ett kapitel med förslag på rubriker och frågeställningar man kan ha när man lägger upp en barnkonsekvensanalys. Barnkonsekvensanalyser ska göras varje gång ett beslut tas som påverkar barn på ett eller annat sätt. Här hämtade vi ett antal frågor som vi sedan försökte besvara. Förutom att själva försöka svara på frågorna använde vi oss av tidigare utvärderingar från lärare och elever och, för att få med elevernas egna röster, även underlag från elevintervjuer som vi gjort tidigare. Det blev en lång diskussion som öppnade ögonen för många olika perspektiv som vi aldrig tidigare har sett.

En aspekt vi till exempel inte har begrundat tidigare är hur vi bjuder in de elever som har rätt till anpassning eller extra stöd under sin skoldag. Har vi varit tydliga mot skolan i att vi välkomnar dessa elever? På vilket sätt förtydligar vi att SPRAAK-dagens aktiviteter är öppna för ALLA elever som vill delta?

En annan aspekt vi fick upp ögonen för var hur kulturaktörerna som deltar på SPRAAK kommunicerar sina aktiviteter till skolorna under dagen. Det är mycket som står skrivet på säljblad där det berättas om antal timmar per workshop, lokalbehov och priser med eller utan moms. Inte alltid så begriplig eller relevant ur elevens perspektiv. Nu bestämde vi oss för att uppmana alla kulturaktörer att hitta andra vägar att kommunicera sitt innehåll till eleverna, t ex genom att beskriva vad eleven får göra i en workshop, vilka material eleven kommer att få testa och berätta hur går det till när de ses. Många gör redan så men nu uppmanar vi alla att göra det. Vi har också försökt skapa ännu mer utrymme för eleverna att få prova på olika aktiviteter under dagen så att de så konkret som möjligt kan få kunskap kring vad kulturaktörerna erbjuder.

Hur skapar vi trygga workshop-rum där eleverna vet vad som gäller? Hur gör vi så eleven känner trygghet när läraren inte är med? Eleverna deltar nämligen själva med kulturaktören medan lärarna lyssnar på information i ett annat rum. Vi beslöt att vår personal från PDM inledningsvis ska berätta för eleverna vad som ska hända och att de finns där för deras skull så att eleverna kan be dem om hjälp om de behöver gå ifrån eller vill prata med sin lärare. Vår personal hämtar eleverna hos läraren och lämnar dem till läraren direkt efter avslutad workshop.

En svår nöt att knäcka har varit hur vi får in elevernas röster i utformningen av dagen. Vi vill gärna få en så oredigerad åsikt som möjligt i utvärderingarna men vi vet att när en lärare ska fylla i den i efterhand så är det inte alltid så lätt att få med det enskilda barnets röst. Vi har vid något tillfälle fått möjlighet att intervjua ett gäng elever som deltagit och det har varit väldigt värdefullt. Bland annat ledde det till att vi ändrade ramtiderna för arrangemanget så att eleverna skulle orka vara med hela dagen. Därför ska vi försöka få möjlighet att intervjua några elever även efter årets arrangemang.
I år stärker vi också upp med ett åsiktsplank under dagen där vi hoppas att eleverna direkt ger oss feedback. På sikt vill vi också få in ett gäng unga reportrar från någon skoltidning som kan göra intervjuer med elever under dagen, för unga människors frågor kanske kommer ur ett helt annat perspektiv än våra vuxenfrågor.

Det tog lite tid att göra denna genomlysning men oj vad mycket vi fick syn på, mycket mer än jag tagit upp här. SPRAAK är ett återkommande arrangemang med en hyfsat fastställd struktur så det var väl investerad tid att göra en barnkonsekvensanalys. Dessutom är denna dag till för att skolorna ska bli inspirerade inför kommande skapande skola-projekt och vad är skolan om inte dess elever. Genom att göra denna barnrätts-genomlysning på SPRAAK hoppas vi att dagen blir ännu mer tillgänglig för eleverna, och att det i sin tur stärker elevens förmåga att påverka hur skolan använder sitt Skapande skola-bidrag.