Behovsbedömning med Sva-luppen: ”Det är ju inte så svårt som jag trodde”

Vad ska observeras?

En central del i arbetet med behovsbedömning utifrån Sva-luppen är att titta på elevens andraspråksanvändning och då vilka andraspråksdrag som hörs och syns när eleven använder det svenska språket. Det gäller att veta vilka språkliga företeelser som ska observeras och vilka som inte ska ingå i bedömningen. I en text kan vi markera avvikelser från det svenska språkets normer, men det är inte alla som är relevanta för att avgöra elevens behov av undervisning i sva.

Nedan är ett exempel där det på den översta bilden finns en text där alla språkliga avvikelser är markerade med rött. På de två nedre bilderna är de röda markeringarna uppdelade i blåa och gula.

De blåa markeringarna är typiska andraspråksdrag, dvs naturliga fel som andraspråksinlärare gör i olika form och utsträckning när de lär sig svenska som ett nytt språk. Det kan till exempel vara avvikande ordföljd och böjningsändelser på substantiv, verb och adjektiv. Dessa andraspråksdrag ska dokumenteras i Sva-luppen. De gula markeringarna visar däremot exempel på allmänna språkliga svårigheter som även förstaspråkstalare behöver utveckla.

Det handlar bland annat om stavning, användning av stor/liten bokstav och skiljetecken och att kunna berätta med röd tråd. Så klart ska eleven ges undervisning även inom dessa språkliga aspekter för att utveckla sitt språk.  De ligger dock inte till grund för att avgöra elevens behov av undervisning i sva och ska därför inte dokumenteras i Sva-luppen.

Hur kan underlag samlas in?

Alla aktiviteter där språket används är potentiella källor till information om elevens användning av det svenska språket. Det finns inget behov av särskilda testsituationer för att samla in information utan den samlas istället in inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vad gäller mängden information som behöver samlas in, varierar beroende på hur långt eleven har kommit i sin andraspråksinlärning. Båda texterna är skrivna av elever som tillhör någon av skolförordningens tre elevkategorier och därför ska det göras en behovsbedömning. Jämför de här två texterna:

Elever i tidiga stadier av andraspråksutvecklingen kräver mindre underlag eftersom andraspråksdragen generellt är fler och tydliga att observera. För elever som har utvecklat ett avancerat andraspråk behövs ett mer omfattande underlag för en rättvis bedömning eftersom andraspråksdragen då är färre och svårare att lägga märke till. Det är därför viktigt att samla in ett brett och varierat underlag från varierade situationer där eleven utmanas såväl kognitivt som språkligt.

Man kan använda sig av den så kallade registermodellen som illustrerar att situationen kräver olika typer av språk beroende på ämne, mottagare och kommunikationssätt. Att reflektera över är: Hur varierat är mitt underlag som samlas in? Kommer det från olika sammanhang med olika syften? Ges eleven möjlighet att visa det som jag observerar genom den valda situationen/övningen/uppgiften?

Sva-luppen har så här långt visat sig vara en värdefull resurs för att skapa förståelse för vad lärare ska titta och lyssna efter i elevens svenska språk. ”Det är ju inte så svårt som jag trodde”, är en av flera spontana reaktioner från lärare som precis har börjat använda materialet.

Innehållet i det här inlägget bygger på den andra av totalt tre fortbildningsträffar som erbjuds lärare med fokus på Sva-luppen. Den tredje träffen kommer att ha fokus på hur man kommer fram till om eleven har behov av undervisning i sva utifrån den information som har samlats in samt hur observationsprotokollet och sammanställningen fylls i.

Mer om sva och kring övriga stödmaterial och fortbildningsinsatser finns på Komin.