Behovsbedömning med Sva-luppen i förskoleklass

Sedan den 1 augusti 2024 gäller grundskoleförvaltningens riktlinje för undervisning i svenska som andraspråk. Där står att vi ska använda Sva-luppen när vi gör behovsbedömningar. Det är vårt gemensamma verktyg för att ta reda på om en elev ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Bedömningen görs i förskoleklass, i åk 3, 6 och 9 (inför gymnasievalet). Den ska också genomföras på nya elever som ännu inte har behovsbedömts med Sva-luppen eller om vi ser att en elev kan behöva byta svenskämne.

Vad observerar vi egentligen?

Sva-luppen hjälper oss att få syn på typiska andraspråksdrag – alltså språkliga mönster som är vanliga när man håller på att lära sig svenska som ett nytt språk. Det kan handla om ordföljd och böjningsändelser. Dessa drag är synliga oavsett vilket modersmål eleven har och oavsett ålder. Andraspråksdragen minskar eller försvinner successivt i takt med att språket utvecklas. Elever som uppvisar andraspråksdrag har behov av att följa kursplanen i sva.

Men hur vet vi om det handlar om ett andraspråksdrag eller om det bara är en del av den typiska språkutvecklingen för barn i 6–7-årsåldern? Det är inte alltid så enkelt att avgöra, men ett första steg är att veta vilka elever som faktiskt har rätt att läsa sva och som vi därför har ansvar att behovsbedöma. Enligt Skolförordningen gäller det:

• elever som har ett annat modersmål än svenska,
• elever som har gått i skola utomlands men som har svenska som modersmål, eller
• invandrarelever som talar svenska med en vårdnadshavare.

Det är alltså inte alla elever som gör språkliga fel som ska läsa sva. Det behöver vi vara medvetna om, särskilt när vi hör elever med svenska som modersmål men som säger gådde istället för gick och trädar istället för träd. Sådana fel kan även förekomma hos elever som lär sig svenska som sitt andraspråk, men orsaken skiljer sig åt. Och just den skillnaden är viktig att förstå när vi bedömer elevernas språkanvändning.

Vad kan vi förvänta oss språkligt av en sexåring?

I Sva-luppen står att vi ska sätta elevens språkliga användning i relation till elevens ålder och kognitiva förutsättningar. Men vad betyder det i praktiken? Vilken språklig nivå kan vi förvänta oss av en 6–7-åring?

Det finns forskning som visar att barn som växer upp med svenska som sitt förstaspråk i regel har etablerat en grundläggande språklig bas redan vid fem års ålder. Då har de lärt sig att böja verb och substantiv enligt mönster som är typiska för svenskan och att bygga meningar som följer språkets grundläggande grammatik. De kan använda prepositioner, förstå ordföljd och uttrycka sig så att budskapet når fram – även om språket självklart fortsätter att utvecklas under många år framöver.

En elev som växer upp med flera språk eller som håller på att lära sig svenska som ett nytt språk kan däremot fortfarande vara mitt uppe i att utveckla den språkliga grunden på svenska när den börjar förskoleklass. När vi observerar en sådan elev med hjälp av Sva-luppen kan vi ibland se att vissa grundläggande strukturer saknas eller används felaktigt i olika utsträckning. Det betyder inte att eleven är språkligt svag. Tvärtemot kan eleverna redan ha utvecklat motsvarande baskunskaper på ett eller flera andra språk än svenska.

Till skillnad från elever med svenska som förstaspråk, som vid typisk språkutveckling inte behöver undervisning i språkets mest grundläggande delar, behöver andraspråkselever ofta explicit undervisning i den svenska språkbasen. Att förstå vad vi kan förvänta oss språkligt av en sexåring handlar alltså inte bara om att se vad eleven inte kan, utan förstå varför vissa delar saknas, och hur vi bäst kan stötta elevens fortsatta utveckling i undervisningen.

Varför gör vi behovsbedömning redan i förskoleklass?

Även om ämnet svenska som andraspråk inte finns i förskoleklass finns det flera fördelar med att genomföra behovsbedömningen redan då. Lärare i förskoleklass som vi har mött under vårens bedömarträffar, har berättat att aktiviteterna i Hitta språket kan användas för att få syn på elevernas andraspråksdrag. Sva-luppen blir ett stöd för att tolka det man ser. Lärarna beskriver att arbetet med Sva-luppen ger en tydligare bild av vad eleverna behöver utveckla och vad som blir viktigt att ta med i den fortsatta undervisningen. Dessutom blir överlämningen till åk 1 betydligt mer träffsäker. Eleven kan få undervisning i rätt svenskämne redan från start.

Tillsammans blir det enklare

Att bedöma elevers språkutveckling – särskilt när det gäller andraspråk – kan kännas klurigt. Särskilt om man är ovan. Det blir betydligt enklare när vi diskuterar bedömningarna med varandra. Då kan vi se saker ur flera perspektiv, upptäcka mönster och ställa nya frågor. Att arbeta mer gemensamt ger både trygghet och samsyn i bedömningsarbetet.

Vi på Avdelningen stöd och utveckling finns här för att stötta er. Under våren har vi haft bedömarträffar med lärare där vi tillsammans har diskuterat frågor som kan dyka upp i bedömningsarbetet. Och vi fortsätter gärna med det. Vill ni ha stöd – digitalt eller ute på er skola – är det bara att höra av er.

Maila oss på sva.grf@malmo.se så bokar vi in en träff.

Vi gör det här tillsammans!