Butiá Fing – öppen teknik för självständigt lärande

Man klickar på tangentbord.
Det är den sista heta sommardagen i Montevideo i slutet av mars, det är 30 grader varmt, och skolan är igång sedan ett par veckor.

Jag får följa med Andrés Aguirre och hans två studenterna Bruno och Rodrigo för att ha en “Taller Butiá”, Butiáverkstad på en skola i projektet Butia Fing som är ett robotprojekt för skolor Vi lyckas få tag i en trång skranglig taxi lastar in lådan med utrustningen och och det bär iväg i hög fart längs Montevideos trafikerade och skumpiga boulevarder.

Butiá Fing började 2008 och drivs av Facultad de Ingeniería vid Uruguays Universitet (därav Fing, Butiá är namnet en palm och butar det lokala uttrycket för boota) och är en s.k Extensión dvs en gemensam lärandeprocess med utomstående aktörer som en del av universitetets samhällsengagemang och lärande. Lärare och studenter på Fing arbetar med mjuk- och hårdvarudesign i samarbete med skolor och har lärarfortbildning och workshops på skolor och med elever. Projektet har en vid spridning, det finns 500 Butiáskolor och förra året hade man workshops för 5000 elever i samarbete med statliga telefonbolaget Antel.

Escuela No 255 ligger i Malvin Norte,en arbetarklasstadsdel i norra Montevideo där staden tar slut och Pampas börjar. Alla lyktstolpar och kantstenar är målade i svart och gult, fotbollslaget Peñarols färger. Efter det det inledande hälsningspussandet med personalen drar Andrés och studenterna igång med verkstaden. De presenterar begreppet robot och hur den styrs av programmerad kod. Diskussionen är livlig och högljudd, väldigt avslappad och termosen med Yerba Mate går runt. Alla frågor besvaras och alla kommer till tals. När begreppen är förklarade visar de hur man kan styra Butiároboten med kod direkt för eleverna och man riktigt ser hur de entusiastiskt förstår kopplingen mellan det abstrakta och det konkreta.

I smågrupper går de sedan igenom Butiároboten som består av elevens egen XO-laptop som är placerad på Butiás robotkit -en plattform med motoriserade hjul och ett USB4Butiá microkontrollkort som styr motorerna.

XO datorn som ingår i det nationella 1-1 projektet Plan Ceibal är gjord så att man kan använda den i utsatta miljöer. Hörlursingången kan mäta spänning och motstånd och datorn har inbyggda sensorer för magnetfält, temperatur och ljus så att den kan användas för experiment och det är lätt att koppla in ställdon och microkontrollers även sådana man tillverkar själv.

Programmet man använder är TurtleBots som har visuella block för olika kommandon som i Scratch.  Turtlebots är en vidareutveckling av Turtle Blocks med plugins för att kunna hantera Butiáprojektets egenutvecklade USB4Butiá microkontrollerkort. Det kan även användas med Arduino, Lego Wedo, Fisher Robots. Det finns även koppling till Webkameran som kan användas som sensor. TurtleBots förändras i dialog med skolorna efter deras behov av utrustning.

TurtleBots är intuitivt och elevergrupperna är snabbt igång och prövar och lär sig efterhand i genom engagerat “learning by doing”, vilket är grundtanken i projektet. De prövar olika kommandon och kollar hur roboten uppför sig, gör om och utvecklar och får omedelbar feedback på sitt lärande. Den egna datorn har nu förvandlats till en robot! Emellanåt griper klassläraren Pablo in med unplugged programmering för att klara ut vad hur de olika kommandona fungerar.

Skärm med blockprogrammering på.

 

USB4Butiá är öppen hårdvara och kortet och kringutrustningen är byggda av standardkomponenter som ska gå lätt att få tag på även i avlägsna delar på landsbygden (skolstandarden är annorlunda här speciellt i escoulas rurales, där man kanske rider till skolan) och det skall vara möjligt att som en del av sitt lärande själv kunna bygga vad man behöver med den teknik man har till hands.

Den lärandefilosofi som präglar Butiáprojektet är att om man själv bestämmer och är engagerad i sitt lärande i ett socialt sammanhang så lär man sig effektivt och på riktigt. Denna filosofi omfattar även hårdvaran och mjukvaran. Allt är öppet, både källkod och hårdvara för att man skall kunna ha full kontroll över sin utrustning och kunna ändra tekniken i ett autentiskt lärande anpassat till den sociala kontext man lever i. Öppen design är en förutsättning för bemyndigat lärande och grunden är John Deweys och Seymour Paperts tänkande kortfattat uttryckt: Man lär sig genom att göra, ju mer man gör, desto mer vill man lära sig.

Läs mer:

USB4Butiá -A Truly Free (as in Freedom) Input/Output Board

Turtle Sensors- How open hardware and software can empower students and communities

ICT as a tool for social inclusion-Plan Ceibal in Uruguay