Malmö stad

Därför ska vi programmera i förskolan

Ett barn som använder en Bee-Bot. Foto: Mette Mjöberg Tegnander
I projektet Barn programmerar, används programmering som språk och metod när förskolorna arbetar med sina utvecklingsområden och projekt. Förskolan har i uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Det innebär en hel rad olika saker, bland annat att ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens vilket kan ske med hjälp av programmering.
Av Karin Ollinen

Publicerad 3 mars 2023

Projektet Barn programmerar drivs av två utvecklingspedagoger på förskoleförvaltningen i Malmö. Camilla Jonasson och Karin Ollinen som är vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration (Pi) har fått i uppdrag att följa projektet. Syftet är att titta på vad en kompetenshöjande insats, som sträcker sig över tid, med fokus på programmering utifrån ett lär- och kunskapsperspektiv ger för avtryck i verksamheterna. Detta blogginlägg beskriver kort projektet samt knyter an till styrdokument och forskning inom området.

Projektet Barn programmerar

Barn programmerar startade i mars 2022 tillsammans med 6 förskolor i Malmö stad. Under ett drygt år har personal från dessa förskolor deltagit vid lärtillfällen och fått handledning där de planerat, reflekterat och återkopplat tillsammans med utvecklingspedagogerna Nina Waldeborn och Ida Israelsson. Långt ifrån alla medarbetare på dessa förskolor har haft möjlighet att delta vid de olika lärtillfällena. Därför spelar det kollegiala lärandet en viktig roll för att få till en spridning.

Händer som ritar streck på papper.
Här skapas och visualiseras en berättelse med hjälp av Ozobot. Foto: Ida Israelsson och Nina Waldeborn

Under projektet har deltagarna använt sig av både analog och digital programmering. De har fått testa många olika typer av små robotar som exempelvis Blue-Bot (en version av Bee-Bot), Spero och OzoBot. Ett av projektets mål har varit att ge pedagoger kunskap i hur de kan använda programmering som språk och metod i utbildningen och knyta det till förskolans utvecklingsområden och projekt. Det har också handlat om en ökad kunskap om digitaliseringens påverkan på individen och samhällets utveckling.

Digitalt meningsskapande är ett kommungemensamt utvecklingsområde för förskoleförvaltningen i Malmö stad. I det betonas barns aktiva delaktighet i sitt eget lärande samt att resurser används på ett kreativt sätt för att skapa ny mening. För att barnen ska kunna utvecklas inom det digitala området behöver förskolans personal också utveckla sin digitala kompetens och känna sig trygga i hur de arbetar tillsammans med barnen. Vetenskaplig utvecklingsledare på Pedagogisk inspiration följer projektet utifrån ett vetenskapligt perspektiv, bland annat genom deltagande vid lärgruppstillfällena (mestadels som observatörer men även föreläsare), men också besök på förskolorna med uppföljande fokussamtal. Uppföljningar kommer att genomföras även efter projektets slut för att se vilka avtryck det ger ur ett längre perspektiv. Detta återkommer vi till i framtida blogginlägg.

Stöd i styrdokument och forskning

Vad finns det då för stöd i styrdokument och forskning när det gäller att arbeta med programmering i förskolan? När Skolverket beskriver vad digital kompetens är försöker de bredda förståelsen genom att lyfta fyra aspekter:

  • Förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
  • Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
  • Lösa problem och omsätta idéer till handling

Alla fyra aspekterna är relevanta utifrån programmering, men den första är kanske allra mest relevant i detta sammanhang. Att barn tidigt får en uppfattning om möjligheten att påverka är även viktigt ur ett demokratiskt perspektiv.

I forskning och till viss del styrdokument förekommer många olika begrepp som på olika sätt har att göra med digital kompetens. I projektet Barn programmerar har begreppet programmering varit centralt, men även digital kompetens, datalogiskt tänkande och makerspace har använts. I ett Erasmusprojekt där bland annat tio svenska förskolor deltog (Fridberg et al 2022) så användes begreppet robotik när man använde Bee-Bot kopplat till undervisningsstrategier och kommunikation mellan lärare och barn. I en artikel för Skolverkets räkning (2022) beskriver forskaren Anna-Lena Godhe att det inte finns så mycket internationell forskning kring digital kompetens i förskolan, men att det i mångt och mycket handlar om att andra begrepp används. I artikeln används inte begreppet programmering när Bee-Bot och andra robotar används, utan de beskrivs som uppkopplade leksaker som benämns som IoToys (Internet of Toys).

I både Fridbergs och Godhes artiklar framkommer hur viktiga pedagogerna är för att främja samspelet mellan barnen och guida dem för att utveckla användningen. De behöver ställa frågor, resonera med barnen och praktiskt delta och undersöka tillsammans med dem. Malin Nilsen skriver i sin avhandling (2018) om användning av appar i förskolan. Hon konstaterar att interaktionen som sker när appar används är avgörande för om barnen ska ta till sig innehållet. Hur lärarna introducerar, strukturerar och stöttar aktiviteterna har stor betydelse för användningen. Det räcker inte att erbjuda barn att använda pedagogiska appar utan lärares förmåga att engagera barnen spelar en avgörande roll. Detta stämmer väl överens med beskrivningarna av användning av Bee-Bot och andra robotar i Fridberg och Godhes artiklar.

I Barn programmerar har upplägget vid lärtillfällena inneburit att programmering satts i ett tydligt sammanhang. Stödet av utvecklingspedagoger till respektive förskola i planering, genomförande och reflektion har också stöttat i detta sätt att ta sig an och använda programmeringens möjligheter. Att använda programmering som språk och metod och knyta det till förskolornas olika utvecklingsområden och projekt är utgångspunkten i projektet vilket rimmar väl med vad forskningen säger. Undervisningen, leken och det gemensamma utforskandet av programmering, IoToys och robotik (eller vad man väljer att kalla det) är exempel på detta.

Projektet fortsätter

Det ska bli intressant att fortsätta att följa de förskolor som deltagit i projektet Barn programmerar. Under lärtillfällena med pedagogerna finns det flera igenkänningsfaktorer och beröringspunkter med bland annat forskning som tas upp i detta blogginlägg. Aktiviteter som genomförts kan också tydligt knytas till mål i Lpfö18 där barn ska ges förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att lära samt självständighet och tillit till sin egen förmåga. Nu är frågan hur man på förskolorna lyckas omsätta allt man har fått ta del av under projektet. Det ska ka bli intressant att se hur detta avspeglar sig ute i verksamheterna.

”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” (kapitel 1 i Lpfö 18)

Projektet Barn programmerar kan i hög grad bidra till den skrivningen i läroplanen. Fler svar på Därför ska vi programmera i förskolan, kommer vi få ta del av när vi besöker förskolorna framöver.

Referenser

Relaterat innehåll