AI i klassrummet – Kreativt bildskapande och kritisk granskning av bias!
Det här med hur
Normbrytande rättigheter arbetar på ett sätt som innebär att man träffar många elever och lärare med olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Projektet arbetar med olika skolor på olika platser i Malmö och undersöker just den specifika skolans situation och behov av likabehandlingsarbete samt normkritisk undervisning och vägledning. Behoven varierar från skola till skola, ibland kan det handla om att synliggöra strukturer som man inte trodde fanns och ibland handlar det om ett relativt öppet rasistiskt klimat som man inte vet hur man ska ta tag i. Men i grund och botten har vi kunnat se att behovet av att utveckla och verkställa likabehandlingsplanen finns på ett eller annat sätt.
Den stora frågan är dock hur? Ibland kan det kännas som att vi pratar och diskuterar, analyserar och reflekterar, vi tänker och vi ser att det finns problem med rasism, men hur går vi vidare och vad gör vi egentligen för att aktivt motverka rasism och rasistiska strukturer? Vem bär ansvaret för att skapa ett tryggt klimat där alla kan känna sig välkomna och respekterad för den man är oavsett etnicitet, kön, ålder och sexualitet? Ponera att vi alla bär ett visst ansvar, att vi alla har rättigheter och skyldigheter, vi säger att rättigheter och skyldigheter förutsätter varandra.
Om jag har en rättighet har någon en skyldighet att inte frånta mig min rättighet eller att se till så att den finns där för mig. Likväl har jag då en skyldighet att se till så jag inte kränker någon annans rättighet, eller så har jag en skyldighet att uppfylla någons rättighet. Egentligen ter sig resonemanget relativt logiskt skyldigheter och rättigheter förutsätter varandra punkt slut.
Men om vi inte aktivt kan lära ut till barn deras vad rättigheter är och vad de innebär, vad händer då? Hur ska man som elev tänka och agera om man inte har förståelse för sina egna rättigheter och skyldigheter. Förståelse är nyckelordet, men för att nå dit måste vi även ha en metod, ett hur. Om vi kan arbeta aktivt med att lära ut vad en rättighet och en skyldighet är och varför de är viktiga, kan vi kanske komma en bit på vägen till ett bättre och tryggare klimat.
Om vi dessutom kan få tid och möjlighet att arbeta med likabehandlingsplanen på ett praktiskt sätt genom att till exempel göra samarbetes och värderingsövningar som förkroppsligar problemet för att komplettera det teorteiska arbetet, då har vi i alla fall börjat i en ände. Kanske prioriterar vissa skolor bort arbetet med likabehandlingsplanens uppdatering och praktiska tillämpning för att de helt enkelt varken har tid eller resurser till det. Men om vi går tillbaka till att alla har ett ansvar för att upprätthålla rättigheter och skyldigheter, då innebär det även en skyldighet att informera och lära ut om ens rättigheter. Om vi tar oss denna tid och lägger resurser på att prioritera dessa frågor då kan vi kanske komma en liten bit på vägen.
Lovisa Thorild, praktikant Normbrytande rättigheter