Elevinflytande på riktigt

Många var vi som var skeptiska till att lyckas hitta elever vilka är tillräckligt engagerade i jämställdhet, genus och intersektionalitet. Vilka ungdomar skulle vilja följa med en halvdag för att bli upplysta och inspirerade i dessa viktiga frågor? Men se så fel vi hade – vi lyckades över förväntan. Dessa fantastiska, engagerade unga människor samlades tillsammans med oss för ett ömsesidigt utbyte av tankar och idéer.

Elizabeth och Karin lyckades hålla ihop tråden trots att vi hade en tendens att fastna i intressanta diskussioner. Upplägget var enkelt men genialt – små korta filmer vilka på ett humoristiskt sätt belyste stereotypa könsroller, trakasserier och diskriminering och på vilket sätt det kan påverka i det sociala media. Tanken var att skapa en dialog i mindre grupper. Utgångspunkten var en del av händelsen som pågick i Göteborg, Instagram-upploppet. ”Kränkningar på nätet”.

Både vi, genuspiloter, och eleverna var rörande överens om att det här var en bra metod att på ett jämlikt sätt utbyta tankar. Som en av eleverna uttryckte det: att det är just den här typen av elevinflytande hon skulle vilja se mer av i skolan – vuxna som med intresse verkligen lyssnar på eleverna. Hon påpekade att gymnasieelever är så gott som vuxna och har redan gått i skolan många år, har lärt sig mycket och har skaffat sig erfarenheter och kunskaper som vi vuxna kan lära oss av. T ex har de flesta av oss vuxna inte vuxit upp i ett digitalt samhälle som domineras av sociala medier.

Tyvärr har sociala medier öppnat upp för helt nya former av kränkningar som vi var förskonade ifrån. För att vi vuxna verkligen ska kunna förstå ungdomarnas vardag måste vi öppna upp för en ärlig dialog och hämta idéer för lösningar från ungdomarna själva. Jag hoppas precis som eleverna att vi även i fortsättningsvis kan mötas på det här sättet – över skol- och generationsgränser. För mig är detta elevinflytande på riktigt!

En av våra genuspiloter och kollega uttryckte också att redan när vi utformar skolan ska eleverna vara med. I skolan pratar vi om att vi ska ha ett ungdomperspektiv, d.v.s. den syn vi vuxna har på ungdomar.  Frågan är om vi använder oss av ett ungdomars perspektiv , d.v.s. att ungdomars egna idéer och uppfattningar blir synliga och får utrymme. Kan det vara så att vuxnas perspektiv prioriteras före ungdomars tankar?

Några reflektioner av dagen:

”Det var trevligt och givande, det var väldig skönt att uppleva när lärare och elever jobbar tillsammans.” Pelle -(elev)

”Utmanade och kreativt, det känns att det är ett jämlikt möte, utan kateder emellan, något som vi ska ta vara på. Nyttigt att ha med sig.”  – Emma (genuspilot)

”Gillar filmen, skolan skulle få veta mer om detta, och mer dialog mellan lärare och elever. Det blir mycket enkelt här, men i skolan känns så annorlunda.” Sofie (elev)

”Elever lyfter saker från sitt perspektiv, att få jobba så här i klassen är min dröm.”  Susanne (genuspilot).

Något att fundera över:

Vilket ansvar har jag över vad jag hör och ser på sociala medier? Klara jag av som vuxen eller lärare att ha en dialog med eleverna om det som händer på nätet utan att vara dömande?

Text: Aila Partanen, IT pedagog och genuspilot, Pauliskolan

Bilder: Elizabeth Flórez