Ett tillgängligt skolbibliotek – vad är det?

Öppen och stängd står på skylt.
Nytt läsår, ny termin och kanske ny personal? Varje läsår sedan lång tid tillbaka samlar Centrum för Pedagogisk Inspiration in uppgifter om Malmös kommunala skolbibliotek.

De allra flesta skolor hör av sig och svarar efter bästa förmåga på frågor om bemanning, öppettider och budget. Vi får på så sätt en bra överblick över läget på skolbiblioteksfronten i Malmö och samtidigt når vi all skolbibliotekspersonal och kan ge dem möjlighet till stöd, hjälp och inspiration.

En fråga som vi märkt kan vara lite knepig att svara på är den om öppettider. Den tolkas olika av de som svarar, för vad menas egentligen med ett öppet bibliotek? Betyder det att bibliotekslokalen är upplåst hela skoldagen? Måste den samtidigt vara bemannad? Har klasser som går till skolbiblioteket tillsammans med en lärare som låser upp, ett öppet bibliotek?

Öppen och stängd står på skylt.

Här är begreppet tillgänglighet centralt. Tillgänglighet handlar inte bara om öppettider. I Skolinspektionens informationsblad betonas vikten av såväl centralt belägna lokaler, anpassade läromedel som kontinuerlig användning av skolbiblioteket i undervisningen. Kulturrådet talar i sin definition av skolbibliotek inte bara om det fysiska rummet utan om resurser i form av medier och personal.

Ett skolbibliotek som är öppet men obemannat kan knappast anses som tillgängligt. Det måste finnas medier som är aktuella, som är avpassade för sin målgrupp och för de ämnesområden som ska studeras. Det måste också finnas personal med rätt kompetens som kan hjälpa eleverna att hitta fram till de medier de behöver. Skollagen är med sin korta formulering otydlig, men skolbiblioteksvärlden är entydig: skolbiblioteken måste vara bemannade för att kunna anses som tillgängliga.

Vår insamling av uppgifter i Malmö visar att åtminstone en tredjedel av grundskolebiblioteken är bemannade mellan 6 och 30 timmar i veckan. Siffrorna är naturligtvis osäkra i en sådan här enkel och ovetenskaplig enkät, men stämmer ganska bra överens med resultatet i Kungliga bibliotekets senaste insamling av skolbiblioteksstatistik 2012.   Det känns hoppfullt och det händer också glädjande nog allt oftare att rektorer och skolpersonal hör av sig till oss och vill ha råd när de ska utrusta och bemanna sina skolbibliotek. Tyvärr har vi också på senare tid kunna se exempel på motsatsen. Skolbibliotek som tidigare varit bemannade nerrustas till bokrum. Det är naturligtvis sorgligt att se, men måhända är det bara en tillfällig svacka. Skollagen är tvingande vad avser skolbibliotek, men framförallt hoppas jag att Malmös rektorer inser vilken otrolig tillgång ett bemannat skolbibliotek är för elever såväl som för personal. Vad en kompetent skolbibliotekarie kan åstadkomma kunde vi i veckan se prov på i Maria Schedvins blogginlägg och flera goda exempel kommer att följa i denna blogg under hösten.

Kvinna lutar sig över tre elever som läser.

Frågan om vilken kompetens som ska finnas på ett skolbibliotek råder det delade meningar om. På Malmös skolbibliotek arbetar fackutbildade bibliotekarier, lärarbibliotekarier och andra personalkategorier. Helt visst är många, många av dessa otroligt duktiga och kompetenta och det gäller såväl bibliotekarier, lärare som biblioteksassistenter. Viljan till utveckling och nytänkande är stor och just nu deltar ett antal skolbibliotekarier i  kursen ”Skolbiblioteket – rum för språkutvecklande lärande”. Det är en fördjupande kurs som FoU Utbildning ger i samarbete med Högskolan i Kristianstad och den sträcker sig över hela läsåret. Det är en fortbildning som kanske tar en hel del tid i anspråk för de inblandade, men som säkerligen kommer att ge utdelning i form av ökad kompetens. Det är min förhoppning att även skolledarna inser att sådan här fortbildning i längden är en investering för skolan.

Foton:Colourbox