Flerspråkighet som resurs – Modersmål och andra ämnen

Arbetssättet vilar på en flerspråkighetsnorm, vilket betyder att lärare och annan personal i skolan har ett förhållningssätt som ser alla språk som kunskapsbärande. Målet är alltså att elevens alla språk ska utvecklas , inte bara svenskan. 

På nittiotalet konstaterades i en omfattande longitudinell studie av Thomas och Collier modersmålets betydelse för utveckling av ett andraspråk. Det går t.ex. fortare att tillägna sig ett andraspråk om man utgår från sitt starkaste språk.  Att organisera undervisningen på ett strategiskt och medvetet sätt där både elevens första – och andraspråk används bidrar till att båda språken utvecklas till skolspråk och eleven blir aktivt flerspråkig. 

I klasser som arbetar transspråkande får studiehandledare och modersmålslärare en viktig roll. Studiehandledningen är en effektiv stöttning och i många fall avgörande för att eleven ska kunna delta i samma uppgifter som övriga klassen. Det krävs dock mycket välorganiserat samarbete mellan klasslärare/ämneslärare och studiehandledare.

Modersmålslärarens roll kan också vara stöttande men den främsta uppgiften är att arbeta enligt kursplanen i modersmål för att eleven ska uppnå de mål som är satta för detta ämne. Att göra detta i ett transspråkande klassrum kräver att både klasslärare/ämneslärare och modersmålslärare planerar tillsammans med utgångspunkt i de olika ämnenas kursplaner. Det finns flera beröringspunkter och det är en bra övning att lägga modersmålets kursplan bredvid andra ämnens kursplaner för att synliggöra de broar som finns och som kan stärkas genom att modersmålsundervisningen blir en del av den övriga undervisningen. 

Ett exempel är samhällskunskapsämnets syfte att analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv som enkelt kombineras med modersmålets syfte att  reflektera över /…/ samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. Ett annat exempel är att undervisningen i biologi ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Att göra detta på modersmålet bidrar till att detta språk blir ett medel för språkutveckling och lärande, vilket är ett av modersmålsämnets syften.

Kursplanerna i modersmål och svenska/svenska som andraspråk visar  på flera identiska syften. Att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften och att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang återfinns i alla tre. Att göra detta på både svenska och modersmål samtidigt stärker elevens totala språkutveckling och flerspråkiga identitet. 

Modersmålets status lyfts om lektionen inte ligger sist på eftermiddagen utan är en del av skoldagen och signalerna om alla språks lika värde som kunskapsbärare stärks om ämnets innehåll blir synligt för fler.  Det finns naturligtvis delar av ämnet som fortfarande behöver sin egen tid men om vi verkligen vill arbeta med flerspråkighet som resurs måste vi tillsammans läsa kursplanerna med flerspråkiga glasögon. Effektiviteten blir större och elevernas läridentiteter stärks i transspråkande klassrum där ämnet modersmål är en naturlig del av lektionen. 

Referenser:

Thomas, W. & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students George Mason University Disseminated by National Clearinghouse for Bilingual Education The George Washington University Center for the Study of Language and Education

Kursplaner för grundskolan