Flerspråkighet som resurs – Språkgrupper

Vanligt är att lärare placerar elever med samma språklig bakgrund tillsammans. Innan detta är möjligt måste man dock undersöka vilka olika nivåer av färdigheter på olika språk en elev har. Till exempel kan en elev förstå talat språk, men läser inte det eller läser språket utan att själv kunna skriva det. En elev kan också ha kunskaper i andra språk än det som vi tror är elevens modersmål.

Vanligt är till exempel att elever gått i skola på annat språk än på sitt modersmål. För att medvetet och strukturerat kunna använda elevernas språkliga resurser måste man alltså kartlägga dem. För nyanlända elever finns kartläggningen av elevens skolbakgrund som görs vid ankomst. I den ska det finnas uppgifter om språk, men som lärare kan det vara bra att undersöka det själv också för att sätta språken i fokus och börja synliggöra inom klassen alla resurser som finns där. (Ett stöd och förslag på hur man kan göra finns som resursmaterial på Malmö delar https://malmodelar.malmo.se/resursmaterial/alla-sprak-ar-sprak-for-larande/ ).

Ett av syftena  med språkgrupper och transspråkande är att utveckla alla språk till skolspråk. Att medvetet placera elever som har något språk gemensamt tillsammans innebär att man möjliggör för dem att skapa mening genom alla sina språkliga resurser och att utveckla dem.   Det kan vara så att en av eleverna har starka kunskaper i det gemensamma språket och kan både läsa och skriva det men har svagare svenska, medan kamraten hen sitter med har kommit längre i sin svenska språkutveckling men har ett mindre ordförråd på det gemensamma språket eller kan inte läsa det. I detta möte arbetar alltså båda i sin proximala utvecklingszon och blir också lärresurser för varandra. Uppgiften som de tillsammans genomför kan vara kognitivt krävande och åldersadekvat och båda eleverna fortsätter i sin kunskapsutveckling oavsett hur länge de varit i Sverige. 

Arbetet kan bestå i att se en film på valfritt språk, med eller utan text. Kanske kan man se den på sitt starkaste språk först med/utan  text för att sedan se samma film på det språk som man inte är lika stark i med/eller utan text. (Här hittar du filmer på olika språk: www.studi.se/ ).  Uppgiften som eleverna tillsammans ska lösa kan vara att sammanfatta filmen på något av språken eller först på det ena och sedan på det andra. Vanlig stöttning i form av bildstöd, begreppslistor  och grafiska modeller med eller utan sambandsord på olika språk används. Denna uppgift görs först muntligt eftersom det är i talet vi måste starta för att utveckla språket. 

En annan uppgift som är lämplig i en språkgrupp kan vara diskussion av öppna frågor i textsamtal. Du måste naturligtvis välja texter som finns i översättning så att alla har läst eller hört samma sak (Ta hjälp av skolbiblioteket för att hitta!)  Om du ger en öppen fråga till en gemensamt läst text och låter språkgruppen besvara den muntligt tillsammans säkerställer du att alla kan delta och att alla språk används för att skapa mening. En elev i gruppen kan lämna gruppens svar på valfritt språk. Om det är ett språk som inte alla förstår så kan du låta någon annan översätta till svenska. Då ger du detta språk uppmärksamhet som skolspråk. 

Ett tredje sätt att arbeta i språkgrupper kan vara att samla begrepp och förkunskaper som start i ett arbetsområde. Ge i uppgift till gruppen att göra en tankekarta kring ämnet. Eleverna fyller på med det de redan vet på valfritt språk. Var noga med att de även ska uttrycka hur de olika begreppen hänger samman ( är en del av… leder till … , är ett exempel på…) Genom gruppens språkliga resurser växer en bild fram över deras gemensamma kunskap. De lär av varandra – både kunskap och hur den uttrycks på gruppens olika språk. En uppföljande uppgift kan bestå i att de gör ytterligare tankekartor på respektive språk och fyller på dem med nya begrepp under arbetsområdets gång. 

Att arbeta i språkgrupper måste organiseras. Eleverna måste förstå varför man ska göra det och du måste ha synliggjort språken och deras betydelse för elevernas språk-, kunskaps-  och identitetsutveckling. (Exempel på hur du kan starta ett sådant arbete finns på Malmö delar https://malmodelar.malmo.se/resursmaterial/att-synliggora-sprakliga-resurser-i-klassrummet/).  Elever börjar inte plötsligt att använda andra språk än svenska om du inte visar dem att alla språk är språk för lärande. Skolan har varit på svenska länge och många elever är inte bekväma med att använda andra språk från en dag till en annan. De allra flesta vill göra “rätt”!  Efter en tids arbete med alla språk brukar dock elever känna stolthet över sina språk och se och uppleva dem som resurser. Om du förbereder eleverna och sedan arbetar medvetet och strukturerat med språkgrupper kan det komma att bli ett arbetssätt som eleverna tar till som en strategi för sitt lärande. Det sker inte av sig själv, men är eftersträvansvärt. Språkgrupper är dock inte något som ska permanentas. Som i allt grupparbete är det viktigt med roller som går runt på medlemmarna och att elever får arbeta med olika elever.

Klasserna är idag mycket språkligt heterogena. En vanlig invändning mot språkgrupper är därför lärares oro för de elever som är ensamma om sitt språk. De känner att det blir orättvist och elevernas möjligheter till deltagande blir inte lika stort. Jag kommer att skriva om hur man kan tänka och arbeta med dem i ett kommande blogginlägg.