Flerspråkighet som resurs – Transspråkande hemuppgifter

De är svåra att komma i kontakt med, de visar inget engagemang i skolans verksamhet och det är svårt att kommunicera med dem. Föräldrarnas brister i svenska anges som orsaken till problemen och sällan har skolans roll i misslyckandet undersökts (Svensson, 2017). Genom att arbeta med transspråkande hemuppgifter kan man förändra det. 

Transspråkande förutsätter en flerspråkighetsnorm. I den ligger ett interkulturellt förhållningssätt, vilket innebär att skolan möter elever och deras vårdnadshavare med ett resursperspektiv. Man ser alltså till vad föräldrar kan göra och förstärker det i stället för att fokusera på det de inte kan och se det som ett problem (det svenska språket).  Lärare anpassar hemuppgifter till föräldrarnas möjligheter att anknyta till egna erfarenheter och uppgifterna ska göras på ett språk som föräldrarna behärskar väl. Liksom i allt transspråkande måste man vara tydlig med motivet till varför man gör som man gör och vad det är man vill uppnå. Föräldrar förväntar sig liksom många elever till en början att skolan ska vara på svenska. Med information kring forskning och syfte brukar dock eventuella invändningar försvinna (Svensson, 2017).

I början och  i de lägre årskurserna kan en transspråkande hemuppgift bestå i att enstaka ord ska illustreras av eleven och översättas tillsammans med föräldern. 

(Bild: Gudrun Svensson, 2018)

Ett annat exempel på en transspråkande hemuppgift kan vara att en tankekarta som gjorts  i skolan kring ett begrepp eller ämnesområde på ett eller flera språk tas hem med  uppgiften  att berätta och diskutera innehållet och även lägga till ord och begrepp på valfritt språk för att utvidga kunskaperna. I ett sådant samtal stärks elevens litteracitetsutveckling då hen rör sig mellan vardagsspråk och ämnesspråk, mellan minoritetskultur och majoritetskultur, mellan talspråk och skriftspråk och mellan förstaspråk och andraspråk (Hornberger, 2004).

Ett annat vanligt exempel på transpråkande hemuppgift är att intervjua någon på sitt starkaste språk. Klassiska exempel är intervjuer om skolan, människor, högtider, men även om andra mindre kulturbundna ämnen som t.ex. oväder man upplevt eller rädslor man hade som barn .

Att bildgoogla ett begrepp tillsammans med någon på sitt starkaste språk kan vara utvecklande och öppna för diskussioner Resultaten kan tas med till skolan för jämförelser. 

Samverkansuppgifter som dessa skapar tillit för skolan hos föräldrarna, vilket påverkar eleverna positivt. Föräldrar ökar sitt engagemang när de får möjlighet att medverka och förstå vad deras barn gör i skolan.  Eleverna ser sina föräldrar som kompetenta och som resurser i skolarbetet för dem själva. I familjer där barnen är de som behärskar svenska bäst kan dessutom balansen mellan dem och föräldrarna återupprättas genom dessa uppgifter (Svensson, 2017).

Lärande i miljöer på elevernas fritid tillsammans med familj eller andra med samma språkliga bakgrund stärker lärandet i skolan om skolan erkänner elevernas sätt att vara, lära och kunna. Man talar om att den vertikala dimensionen (skolan) möter den horisontella dimensionen ( elevernas fritid) och barriärer bryts. I ett transspråkande arbete är elevernas språk i fokus i detta möte och man kan alltså genom att medvetet anpassa hemuppgifter stärka lärandet (Lund, 2016, Torpsten, 2018, García, 2009).

Referenser:

García, O (2009). Bilingual education in the 21st century: A Global perspective. Malden:Blackwell publ.

Hornberger Nancy .H. (2004) The Continua of Biliteracy and the Bilingual Educator: Educational Linguistics in Practice. Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 7 N 2 & 3, (s. 155–171)

Lund, Anna. 2016. När allt annat misslyckas. I: Lund, Anna och Lund, Stefan (red) Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. 103–124

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & kultur.

Torpsten, Ann-Christin (2018) Transspråkande, tidigare kunskaper och lärande. I Paulsrud, BethAnne, Rosén, Jenny, Straszer, Boglárka & Wedin, Åsa (red.) (2018): Transspråkande och utbildning i svensk kontext. Lund: Studentlitteratur.