Fritids och rasten fullbordar varje elevs bästa skola

Det är under elevernas fria tid, på rasten och fritidshemmet, som de möjliggör en stor del av sin fortsatta utveckling i klassrummet och livet i stort. Här inhämtas energi, glädje och värderingar genom vilan, leken och samspelet. Jag är oerhört glad att få möjlighet att skriva om min hjärtefråga, den fria tiden.

Som lärare i fritidshem ser jag en del av min roll som vägledare med uppgiften att optimera elevernas inhämtning under deras vistelse på rasten och fritidshemmet. Med det breda begreppet ”inhämtning” innefattar jag både deras upplevelse av situationen men även utvecklingen av förmågor. Det är också min uppgift att säkerställa att innehållet har sin utgångspunkt i styrdokumenten samtidigt som jag finns där i händelsernas centrum för att, som en klok person en gång sade, ”peta in en pinne i brasan vid behov”. Balansgången mellan fri- och styrd lek och mellan att ingripa eller iaktta är en utmaning som pedagoger ställs inför dagligen och en känsla som vi måste behärska.

När elevernas vistelse på rasten och fritidshemmet är av god kvalitet kompletterar dessa verksamheter skolan på ett ovärderligt sätt som bottnar i något som kan liknas vid ett ”feelgood-lärande”. Alltså när eleverna till stor del själva väljer sin sysselsättning och som resultat av detta fylls med energi, motivation och lust till fortsatta utmaningar. Vidare tänker jag beskriva hur vi, med detta synsätt på rasten, har utvecklat en välfungerande rastverksamhet på Sundsbroskolan i Bunkeflostrand.

Rastverksamheten på Sundsbroskolan

Sedan januari 2019 har Rastaktivisterna på Sundsbroskolan bedrivit ett kvalitetsarbete kring rasten. Detta har innefattat organiserade rastaktiviteter men också en förbättring av skolgårdsmiljön och elevernas upplevelse av deras fria tid. Just helhetssynen på rasten, med dess potential till återhämtning och motivation för lärande, var en utgångspunkt som tidigt växte fram hos de ansvariga pedagogerna.
I praktiken har det genererat organiserade rastaktiviteter under nästan alla veckans raster. Vi ser till att dessa har varierad inriktning och är av tillgänglig karaktär för att så många som möjligt ska kunna delta. Samtidigt är vår ambition att rastaktiviteterna ska vara ett av flera alternativ under rasten så att eleverna själva kan skräddarsy sin tid. Detta möjliggörs genom vårt förhållningssätt men också med hjälp av en tavla med bilder på vilka aktiviteter som erbjuds och när detta sker. På så sätt kan eleverna planera vad de vill göra och rasten får ytterligare en dimension.

Som ovan nämnt är kunskap och känsla för hantverket viktigt för ett lyckat resultat oavsett yrke eller uppgift. Men det tar inte slut här! Även förutsättningar som tid och förtroende behövs för att kunna planera, genomföra och följa upp. Denna tredje ingrediens kan tillhandahållas av skolledningen, vilket har varit fallet på Sundsbroskolan. Detta medför att utvecklingsområdet får ett kraftfullare genomslag samtidigt som det synliggörs för alla berörda.

LÄS MER: Får lärarlegitimation i samband med arbete på fritids

Nätverksgrupp för rastpedagoger

När jag nu får tillfället vill jag även passa på att framhäva den nätverksgrupp för verksamma rastpedagoger som skapats. Det var genom Facebook-gruppen ”Rastpedagog Skåne” som vi på Sundsbroskolan i våras bjöd in till en nätverksträff. Den stora anledningen till inbjudan var att vi ansåg oss ha goda exempel att sprida vidare och motivera andra skolor till att satsa på elevernas rast. Vi ser också delarkulturens styrka när det gäller att utan någon som helst kostnad bidra till kompetensutveckling.
Intresset för ett nätverk visade sig vara stort och den 23/5 träffades ett tjugotal rastpedagoger från olika Malmöskolor men även från Ystads kommun. Under mötet varvades olika diskussionsfrågor med erfarenhetsutbyte och tips på aktiviteter.

Det var tydligt att det finns en stor vinst med att lära av varandra och redan innan träffen avslutats togs beslut om en uppföljning till hösten. Denna äger rum i slutet av november och kommer, utifrån deltagarnas utvärdering, att fokusera mer på rastens praktik i form av tips på utformning och aktiviteter. Då vi gärna ser nätverket växa och bli större är alla som arbetar med rasten välkomna att delta i våra träffar. Detta gör du lättast genom att kontakta mig via mail eller gå med i FB-gruppen Rastpedagog Skåne.

Se elevernas skoldag som en helhet

Mitt utrymme i denna text börjar nå sin gräns och jag är som sagt tacksam över att ha fått möjligheten att rikta strålkastarljus på ett så viktigt ämne. Den fria tidens rekreation är grundläggande för att vi ska finna ny energi och motivation till fortsatt utveckling. Ofta ser vi på denna återhämtning som ren vila, alltså ett tillfälle där i detta fall eleven kan slappna av och på så sätt återfå energi. Givetvis kan det vara så men jag tror att det väsentliga är individens möjlighet till egenval. En människa kan få ny energi både genom vila och mer fysiska aktiviteter, det som är läkande är att aktiviteten upplevs meningsfull i sig. Som vuxna människor kan vi enkelt se tillbaka på oss själva. En del av oss hämtar energi i skogen, andra på ett svettigt crossfit-pass. Ibland fattas vi rent av sömntimmar, men en annan gång finns det inget mer behövande än ett samtal med en god vän. Inom denna genre, som jag ovan kallade ”feelgood-lärande”, har rasten och fritidshemmet fantastiska möjligheter att bidra med tanke på verksamheternas syfte och innehåll.Sammantaget tror jag att vi behöver se på elevernas skoldag som en helhet där olika verksamheter som skolan, rasten och fritidshemmet alla bidrar med sitt. Med rätt kompetens på rätt plats och med en samsyn om vad vi ska åstadkomma är vi på god väg.

Nu stänger jag denna skrivelse. Imorgon öppnar jag, tillsammans med många andra kollegor i skolvärlden, återigen dörrarna med siktet inställt på att möjliggöra välmående och utveckling för våra elever.
Det är deras rättighet och min arbetsuppgift – en helt underbar sådan.

Text: Timmy Nilsson, Lärare i fritidshem på Sundsbroskolan