Hur kan vi organisera för kommunikativ tillgänglighet?

Skolan behöver verktyg för att möta elevernas behov och skapa en tillgänglig kommunikativ lärmiljö. Då kan observationsverktyget "Det kommunikationsstödjande klassrummet" vara en metod för att identifiera och utveckla den kommunikativa miljön för eleverna.

Av Karin Tellner
Kristoffer Börstell

Publicerad 27 mars 2025

I några kommande blogginlägg kommer vi skriva om observationsverktyget det kommunikationsstödjande klassrummet och hur vi har använt det tillsammans med några skolor i Malmö.

Observationsverktyg för kommunikationsstödjande lärmiljöer

De flesta elever med kommunikativa och/eller språkliga utmaningar får sin undervisning i typiska klassrum. Då behöver skolan verktyg för att möta elevernas behov och skapa en tillgänglig lärmiljö. En forskargrupp i Skottland (Docrell et al) undersökte vad i lärmiljön som var specifikt kommunikationsstödjande. Utifrån forskningsresultaten arbetade de fram ett observationsverktyg som kan användas i klassrum för att utveckla kommunikationsstödjande miljöer.

Observationsverktyget delades in i tre delar, den första delen handlar om att observera hur den fysiska lärmiljön utformas. Den andra delen handlar om hur lärandetillfällen organiseras för att elever ska erbjudas rika tillfällen att språka. Avslutningsvis handlar den tredje delen om interaktion, hur den vuxna kan anpassa sin kommunikation för att stödja elevernas kommunikation och språkutveckling.

Att arbeta tillsammans utifrån observationer

Hur kan vi i skolan arbeta systematisk med att utveckla lärandemiljöer som möter elevernas kommunikativa behov?

Observationsverktyget ”Det kommunikationsstödjande klassrummet”, kan användas i det systematiska arbetet, för att identifiera ett nuläge, ringa in förbättringsområden, starta förbättringsprocesser som sedan kan utvärderas med samma observationsverktyg. Det är ett verktyg som introducerats i flera av våra lokala fortbildningsinsatser i samarbete med skolor.

En bild som visar en process för systematiskt arbete i det kommunikationsstödjande klassrummet. Processen inkluderar följande steg: identifiering av behov och planering av kartläggning, identifiering av styrkor och utvecklingsbehov, kartläggning med verktyget, och förändring av miljö och undervisning. — Process för systematiskt arbete i det kommunikationsstödjande klassrummet.

Erfarenheter från arbetet med observationsverktyget

Våra erfarenheter från några lokala fortbildningsinsatser i samarbete med skolor är att observationsverktyget kan vara gynnsamt att använda. När vi observerar utifrån specifika punkter kan vi få syn på hur den kommunikativa lärmiljön fungerar för just den här elevgruppen, vilka styrkor som finns samt ringa in områden som kan förbättras. Genom observationer öppnas dörrar för ett lärande inom och mellan arbetslag kring det vardagliga arbetet med tillgängliga lärmiljöer.

Något som vi fått syn på i arbetet är att det ofta saknas ett gemensamt språk för de kommunikationsstödjande strategier som används. När skolan får ett gemensamt språk kring hur de organiserar kommunikationsstödjande lärmiljöer, ges större utrymme för reflekterande samtal kring detta. Observation och reflektion runt vad som identifierats genererar en fördjupad kunskap som leder till självvalda förbättringsområden.

Mer information om observationsverktyget

Om ni vill veta mer om observationsverktyget kan ni som arbetar inom Grundskoleförvaltningen i Malmö stad besöka MS AKK och språklig tillgänglighet, där ni kan ta del av en film kring observationsverktyget. På Skolverkets lärplattform, finns både observationsverktyget ”Det kommunikationsstödjande klassrummet” och handledning att tillgå.

Det kommunikationsstödjande klassrummet, MS AKK och språklig tillgänglighet

Skolverkets lärplattform

I nästa blogginlägg kommer vi berätta mer om observationsverktyget, ”Det kommunikationsstödjande klassrummet”, och vad vi fått syn på i våra insatser tillsammans med olika skolor.